Author Archives: Weronica

Skimmer

Nej, vi kommer inte att ha en stor friliggande gård från 1873 med bevarade snickerier och orginaldetaljer omgiven av grönska. Här pratar vi istället om ett villaområde där allt är platt lera till en början. Men en liten inglasad utbyggnad på huset kommer vi att ha. Två stora fåtöljer med filtar, ett litet bord att ställa från sig tekoppen på och kanske klassiska blombord för riktig punchverandastämning. Drömma måste man när man sitter och väljer lister och toalettstol. Den där leran har månne sin charm den också.

Bild från Boligmagasinet.

Födelsedagsflicka

Fantastiska bakverk från Williams-Sonoma

Jag går här och sniffar på Daisy. Jag vet inte. Det är inget fel på doften, men frågan är om det är jag. Med bebisfjunens intåg i mitt liv, försvann parfymflaskorna. Jag har inte kommit tillbaka ännu. För det är ju så. Livet blir sig aldrig riktigt likt igen.

Vid denna tid för precis sex år sedan låg jag inne på BB med en liten nyfödd flicka i en plastbalja bredvid mig. Jag var vansinnigt trött och alldeles darrig när jag skulle ta upp henne. Jag sov större delen av den dagen. På natten mötte mina ögon den lilla flickans genom plastbaljan. Anna, tänkte jag. Anna blir det.

I morse öppnades dörren till vårt sovrum av en sexåring som tyckte sig ha väntat alldeles för länge i sin säng. Kommer ni aldrig? Jo då, vi kom alldeles sömndruckna och hesa, men vi sjöng och paket levererades. De obligatoriska blixtbelysta födelsedagskorten togs. Hur smart det är på en skala att ge bort gitarrer vet jag inte. Nu börjar i och för sig öronen återhämta sig… Grattis på sexårsdagen, älskling!

Köksro

Torö av Gunilla Allard för Marbodal

I går hittade jag Kök i Sverige av Uuve Snidare bland kokböckerna i serveringsgången. Jag tror att jag köpte den på bokrean och sedan har den fallit i glömska. Med alla köksfunderingar – när jag inte drömmer om McAvoy drömmer jag om husdetaljer – blev boken högintressant nu. Jag fann bland annat Gunilla Allards kök Torö och fick en viss ro i mina tankar kring köket. Jag gillar vad jag ser här. Framförallt rymmer det hela makens praktiska tankar kring vårt kommande kök. Här är det släta luckor, men den omgivande eken skänker värme till köket. Det är modernt, men ändå klassiskt. Vi kommer att ha kakel istället, samt ekparkettgolv, men jag gillar grundkänslan i köket. Virrvarrskivan passar in väl och jag tänker mig en utskjutande arbetsbänk (en avdelare mellan kök och matplats) med en massiv ekskiva. Det känns som om jag har hittat fram till en mix av det som jag tycker om, som känns rätt för huset och för oss. Vi får se hur det blir men lite köksro känns inte helt fel. Nu är det bara att gå vidare till alla andra detaljer i huset!

Tisdagstema: Omgjord

Det känns lite smått absurt ibland. Som att gå på en stor Ica Maxi-affär där man inte lägger mjölk och tomater i varukorgen, utan fönster, garderobsinredning och en kamin på slutet. Nybyggarbranschen är en sann utmaning på många sätt. Det går i perioder. Ibland är jag smått besatt och surfar köksluckor så att det bara glöder om det. Nu har jag legat lite lågt en tid och inte riktigt orkat tänka på alla val. Vi väntar för tillfället på att få en ny omgjord ritning från Myresjöhus. Sedan är det dags för möte med en köksarkitekt och den så kallade slutbeställningen. Vi har en diger lista där allt i huset skall specificeras. Vi är inte riktigt där ännu, men snart är det dags att bestämma sig för allt. Shopping på hög nivå.

Tisdagstema: Omgjord

Måndagsdrömmar

Mamma, min nalle har ett hål i huvudet och swisch goodbye till söta drömmar och tillbaka till verkligheten igen. I dag är det sannerligen måndag och det är same, same. Segt, grått och tröttigt. Anders är genomförkyld och snarkade natten lång. Henrik låg och kickboxades i mitten av sängen och vaknade okristligt tidigt. Och mellan varven hann jag drömma en så fin dröm med bland annat James McAvoy från Becoming Jane. McAvoy är egentligen inte alls min stil av filmhunk, men det är sannerligen något speciellt med honom.

Snart kommer McAvoy tillsammans med bland annat Kiera Knightley i Atonement. Vi får vänta tills 11 januari, men detta är värt att vänta på tror jag. Lilla Spöket Laban i all ära, men här vankas det seriös filmtajm. Jag kommer säkerligen att sitta bänkad i alla fall!

Köksinspiration

Duktiga Anna på Styling a`la Anna skickade mig en bild för inspiration till köket i huset. Bilden är från stylisten Eva Lindhs sommarhus och var publicerad i Lantlivs julnummer förra året. Förutom den mycket vackra bilden som är full av inspiration i sig, blir man här övertygad om att det handlar mycket om sammanhanget. Här möts ett modernt uttryck i luckor, handtag och rostfria detaljer med mer traditionella ideal. Det gäller att få till den där känslan som, när alla bitarna faller på plats, känns rätt. Jag har inte nått fram ännu, men jag närmar mig lite hoppas jag. En bild att njuta av en grå måndag!

Nätshoppat

Jag har inte kommit i närheten av Marc Jacobs Daisy, men den där flaskan är svår att få ur tanken. Jag bär nästan aldrig parfym, men Daisy får mig att ana ett alldeles nytt doftliv. Den måste bara dofta alldeles, alldeles underbart. Eller inte? Snart får jag veta. Jag beträdde nyss Tradera-mark igen. Jag var ett riktigt fullfjädrat proffs ett tag. Jag hängde där många, många gånger varje dag. Nu var det evigheter sedan jag var inne på sajten. Jag fick nyss ett infall och sökte på lite saker. Jag konstaterar snabbt att Josef Frank säljer som smör och att det som vanligt är lite som att leta efter en nål i en höstack om man inte riktigt vet vad man är ute efter. När jag skulle klicka hem ett litet prov på Daisy var jag tvungen att begära ett nytt lösenord. Nu känns det lite spännande att vänta på vinnarmejl. Det var länge sedan nu. Tänk vad grejer som uppslukar en under en period, helt kan falla i glömska. Sådant är livet.

Parfymring från Sephora. Den här är jag också ruskigt nyfiken på såklart!

Många paket blir det

Just det, man måste slå in grejerna också. I dag är det nästan inga affärer som slår in paket längre. Antingen hänvisas man till en inslagningsdisk i affären eller så skickar expediterna med opersonliga pappkartonger. Och det där gratis pappret lockar sannerligen fram hamstern i folk. Kan det verkligen gå åt typ tolv meter till ett litet mjukisdjur? Gratis är gott eller något sådant.

Och det får inte vara tomtar på födelsedagspaket. Snåltarmen kickade dock in på mig när två meter Nalle Puh-papper kostade lika mycket som tio meter julpapper. Det är dock rött med guldstjärnor, så det tror jag att jag kommer undan med de nanosekunder det tar att slita upp presenterna. Ritsch Ratsch – dags att skrida till verket.