My God vad det är varmt! Jag blir som en liten trilskande unge av den här luftfuktigheten. Jag vill ställa mig och skrika rakt ut – GAH! Man och barn är i lekparken på tal om lata föräldrar i innerstaden. Snälla, Linda! Jag bor inte så här av egoistiska skäl – inte längre i alla fall. Man kan naturligtvis hävda att vi borde börjat att leta efter hus när Anna föddes, eftersom vi borde insett att vi borde ha ett hus. Men ja, det gjorde vi ju inte. Men nu – Jag vill bara ha ett hus! Kan inte det där jädra motellet sluta bråka någongång så att vårt hus kan byggas? Och maken skalade alla stora potatisar till lunchen och sparade de små till mig – BLÄ!
Däremot håller jag helt med om skolgymnastiken, Linda! När idrottsprofilerna gastar om att det måste vara gympa varje dag i skolan får jag kalla kårar. Det hade inte hjälpt mig det minsta att röra mig mera med mer idrott på schemat. Jag hoppas att det har hänt mycket med tanken bakom skolidrotten sedan min tid. Jag avskydde varje minut av skolgymnastiken. Inte för att jag egentligen ogillade att röra på mig, men jag var usel på bollsporter, jag var ingen lagspelare och jag hatade när vi skulle dansa folkdans med killarna från en annan klass. Då maskade jag och skyllde på tjejers väg ur kollektiv förnedring – det röda. Stackars killar som inte ens har det!
Linda Skugge manar istället på föräldraansvaret (stackars min pappa som alltid förespråkade luftens välgörande egenskaper till en liten inneråtta som mig…), liksom även den välkända fotbollsfrun i Alla Ni som röker med era barn är idioter. Terri Herrera Eriksson stämmer också in i kören och menar att man bör välja andra alternativ än den stora hamburgerkedjan. Alla tre har sina poänger tycker jag! Är det dags för diskussioner om mer personligt ansvar i en tid där vi är vana att institutioner och rekommendationer styr mer? Alldeles tydligt ett tecken i tiden!
Update: En mycket läsvärd bloggpost i ämnet på Ett Bra Liv. Klicka in er och läs!
