Author Archives: Weronica

Växthuset i mars

Jag antar att jag inte var ensam om att stämma upp i ett vårskrik i helgen. Äntligen. Äntligen. Eftersom det har varit en osedvanlig grå och mild vinter, så är längtan efter solen och ljuset så stor för mig i år. Det är första gången jag rustar till vår vid växthuset och jag njuter av varje dag. Trogna läsare av bloggen vet att jag har önskat mig en klassisk Bryggerigrupp från Grythyttan i många år. När det vankades lite rabatt på den, gjorde vi slag i saken. Den blev precis så bra som jag hade tänkt mig. Att möta vårsolen i en sittplats framför växthuset har varit en del av drömmen med detta projekt. När temperaturerna gick uppåt i helgen och det var möjligt att sitta här och läsa en stund, då kändes det så fint på många sätt.

En del av mina krukor som jag har samlat på mig genom åren. Favoriter som syns här är de med den veckade kanten från Sturehof Krukmakeri och oglaserad lera från Gränsfors. På trappan står de första penséerna för säsongen. Jag tar in dem på natten, eftersom frosten fortfarande har sitt grepp här.

Tid att ge pelargonerna ny jord. Efter att jag tog sticklingar för några veckor sedan, har de stått kvar i sina tillfälliga vinterkrukor, men nu är det dags för omplantering i sommarkrukorna. Jag har fått ett gammalt bakbord som fungerar som ambulerande planteringsbord – tips på det.

Mycket av växthuslivet är fortfarande samlat kring det stora tältet i bubbelplast som övervintrar medelhavsväxter och pelargoner. Nu är det viktigt att försöka öppna upp till det under varma dagar och ge växterna luft. När vi kom hem i lördags var det trettio grader inne i tältet och det fullkomligt ångade när jag drog upp dragkedjorna på dörren. Fördelen med att ha ett tält är att man kan förvara växter där inne som man kan plocka ut varma dagar som penséer, lökväxter och dylikt. Även om ytan är 23 kvm på vårt glashus är det trångt där inne nu med vinterförvaring. Jag har några sittplatser, men det var skönt att flytta ut alla stora krukor som nu står på vänt utanför. Jag funderar mycket på miljön runt växthuset. En första åtgärd som vi inte hann med förra året blir att lägga ut gårdsgrus framför. Sedan funderar jag på rabatt vid kortsidan och en odlingsyta bakom huset. Vad vore man utan alla sina planer? Det är nu det är som allra roligast med trädgård tycker jag.

Ett hörn i den första vårsolen. Saker får flytta runt och en del kommer ut hit som korgen från Korbo som hyser ved inomhus på vintern.

I lördags fick jag ett stort fång påskliljor av min vän. Det gula ger en omedelbar färginjektion, doften är alldeles underbar och jag får feeling för vårpynt som fjädrar och ägg. Det är en månad till påsk, men det är lite som min kära adventsförväntan. Det är nu som inspirationen är som störst. Vem vet – det kanske kan bli påskmiddag i växthuset i år? Säsongens första våfflor smakade i vilket fall galant.

Varmt välkommen kära vårtider!

♡

Fredagssvepet 10/17

Nu väntar väl den stora energivågen precis bakom hörnet? Väck med alla virus och fram med solen. Vi säger så tycker jag. Håll till godo med veckans svep. Jag inleder med en av de bilder som inspirerat mig mest denna vecka. Det är Bukowskis som på detta sätt vill göra oss uppmärksamma på sina kvalitetsauktioner i vår. Jag lär sannolikt inte frekventera några av dem, men känslan är fri att ta med sig. Jag faller för de lite hisnande kombinationerna i bilden som gör att pulsen börjar slå. Röllakansmattans geometriska mönster och Florabyrån. Formerna i rokokostolen och det moderna konstverket av Marie-Louise Ekman. Samlingen på byrån med en blandning av glaserad keramik och glänsande metaller. Motsatser som stångas med varandra och ändå bildar en helhet. Det flödande ljuset i bilden och den klassiska miljön med alla detaljer i grunden gör naturligtvis sitt till. Pressbild: Bukowskis

Vissa av Josef Franks mönster är all round för mig – jag tycker lika mycket om dem under hela året. Andra är mer säsongsanpassade och gör att de passar lite extra bra under vissa årstider. Just nu är det våren i Primavera som lockar ögat lite extra.

Rotting syns bara mer och mer som material – inte minst i IKEA:s nya Stockholmskollektion som kommer nästa månad. Klassiker i sammanhanget är Thonet-stolarna. Fint här när det rena träet (även det något som syns mycket nu) får möta rottingen. Artilleriet.

Min paus från Kinfolk har hållit i sig ett bra tag nu. Jag fick en rejäl överdos på olika sätt, men den här bilden på det nya numret drar mig dit. Jag tror i och för sig att det mest är färgerna, penseldragen och vårlängtan som gör det hela.

Volangexplosion/H&M Premium

Det känns som om det stora genombrottet för denna bok kom nu när den var med på bokrean. Det var i alla fall ett incitament som fick mig att göra slag i saken. Jag läser även i kapp på bloggen som jag endast följt sporadiskt. Jag lär återkomma till detta spår framöver – mycket tankeväckande och inspirerande i grunden.

I dag är det säljstart för IKEA:s hypade kollektion Jassa i samarbete med bland annat designern Piet Hein Eek. Jag är i grunden tveksam till de tillfälliga kollektionerna ur hållbarhetsaspekten. Jag har skrivit om det flera gånger tidigare och det går inte att argumentera mot att det oundvikligen blir en köphets. Jag tycker att flera av rottingmöblerna ser fina ut. Vi får se om det blir tillfälle att titta på dem i verkliga livet.

Marie Strenghielm har stylat Sandberg Tapeters nya kollektion Villa Dalarö som kommer nästa vecka. Platsen är hemmet på Dalarö som vi får följa på bloggen. Anna Malmberg har fotograferat och många fler bilder finns här.

Veckans fredagstoner

Med detta hoppas jag att ni alla får en riktigt fin helg!

♡

Allt om dahlia

Det är knappast någon överdrift att tala om en renässans för den klassiska dahlian – läs om blomman hos Svenska Dahliasällskapet. Tiden har kommit ikapp denna blomma som länge karakteriserades som tantig och hopplöst omodern. Jag har förstått dess storhet och välförtjänt stiger den åter ut i rampljuset. Den stora fixstjärnan i dahliornas värld är Café au Lait, ovan fotograferad i växthuset hos Zetas Trädgård. I år har jag en idé om att ha en samling vid växthuset. Jag skulle uppenbarligen ha gjort slag i saken betydligt tidigare. Beviset på att trenden sannerligen är här – knölen är slutsåld nästan överallt. Mitt förnuftiga jag som sade att det är bättre att vänta och se vad som redan finns i övervintring och att inte förföras av alla skönheter redan i januari – ingen lysande plan visar det sig. Efter idog googling – skam den som ger sig – tycks jag ha fått fatt i den. Jag väntar på att ropa hej tills jag ser de torra knölarna med egna ögon.

För visst är det fascinerande att de där skrumpiga knölarna kan bära på de vackraste av blommor? Vips visar sig ett litet öga på knölen och så är det dags för det gröna att komma ur det bruna.

Jag brukar plantera mina knölar i början av april. I år har jag tillgång till växthus för första gången, så det är möjligt att rutinerna kommer att förändras. I år har jag även tänkt att förkultivera mina övervintrare, vilket jag hittills inte har gjort. Läs allt om plantering i detta inlägg från förra året.

Jag kommer även återkomma till årets plantering när det väl är dags. Fördelen med att förkultivera knölarna är förstås att man får en tidigare blomning och att man kan starta säsongen tidigare. Knölarna är extremt frostkänsliga, vilket gör att man får skydda dem tills risken för nattfrost är helt över, alternativt vänta med direktplantering tills dess.

Jag har testat att ha dahlior i såväl rabatt med blandade perenner som i pallkragar. De senaste åren har det blivit mest pallkrageodling samt i ett större odlingsland som vi blev med förra året – se bilder här. Jag har sex dahlior per pallkrage. Fördelen är att man har koll på knölarna och att de är lätta att gräva upp när man kommer så långt. Nackdelen är att man måste vattna mycket. En pallkrage torkar ut betydligt snabbare än en blandad rabatt. I år har jag tänkt att plantera i större krukor vid växthuset också, vilket blir samma pyssel med vattning och näring.

Här är dahliorna nyplanterade ute förra året – efter viss avhärdning ute när plantorna långsamt får vänja sig vid sol och vind – i början av juni. Jag har hittills haft dem inne – i tvättstugan vid ett fönster – men även vid verandadörrar och i blomsterbord. När de börjar växa behövs mer ljus och vatten. Jag försöker även toppa mina dahlior för att få buskigare och mer förgrenade plantor. Man klipper av topparna över ett bladpar. Ibland går det väldigt bra – ibland envisas dahlian att växa rakt upp som en pinne oavsett hur flitig man är med saxen. När man planterar ut är det också viktigt med stöd för blåst och regn. I år skall jag vara mer noggrann med att sätta upp större stöd från början, så att man inte skadar plantan genom att behöva sticka ner det senare då tillväxten drar iväg och de tunga grenarna kan gå av vid blåst.

Jag brukar säga att dahlian är sensommarens pioner. Det finns få primadonnor som gör sig så fint i en blandad sensommarbukett. Det finns oändligt många färger och former. Jag brukar alltid ha en bas i vitt för de är helt enkelt så vackra ihop med det mesta.

I den frodiga sensommargrönskan i augusti är det lätt att känna sig rik. Allt pyssel med knölarna är glömt när man kan plocka famnen full.

Dahlia är basvara i alla buketter.

Det fina i kråksången är att ju mer man plockar desto fler blommor kommer det. Vill man ha riktigt stora blommor skall man helst gallra bland knopparna, men jag brukar ta det som gives mig. Förra året hade jag en blandad kompott av mustiga färger, tillsammans med ett gäng vita i en annan låda. I år har jag som sagt en idé om många plantor av samma sort vid växthuset, men i pallkragarna blir det nog en maximalistisk mix.

När frosten börjar närma sig måste man se till att stegra njutningen av blommorna, för då är det snart dags att ta in knölarna. Man klipper av allt grönt, tar försiktigt upp knölarna med en grep och lägger dem att torka på en frostfri plats. Sedan slår jag in knölarna i tidningspapper och lägger dem i sockerlådor i förrådet. Alla knölar klarar inte övervintring, men många gör det och ger stora plantor till nästkommande år.

Snart dags att lätta på pappret till förra årets dahlior och sätta igång ytterligare en säsong. Jag hoppas att du blir inspirerad att prova och att du hänger med i min trädgård ett varv till.

♡

Fredagssvepet 9/17

Så fick vi fredag igen. Håll till godo med veckans svep! Jag plockar ofta in bilder från Other Stories i mina svep och det beror helt enkelt på att de lyckas osedvanligt bra med att leverera säsongsanpassad inspiration med sina produkter. Jag är ingen flitig konsument av deras kläder, men stämningen i bilderna drar mig ofta dit, vilket får anses som halva uppdraget utfört. Denna regniga dag lever jag gärna i fantasin kring en vacker fransk trappuppgång med perfekta färgkombinationer och patina. Den där bohemiska looken är inte alls min egentligen, men jag tycker massor om de röda skorna.

Nästa vecka börjar HBO sända Ryan Murphys Feud om den bittra rivaliteten mellan två stora Hollywood-stjärnor – Joan Crawford och Bettie Davies. De spelas av Jessica Lange och Susan Sarandon. Klassisk glamour med bra skådespelare och en fight mellan stjärnor lockar definitivt mig. Den andra säsongen skall fokusera på Charles och Diana. Bäva månne den brittiska monarkin, för det blir väl inte ett liknande spår som i The Crown?

Jag håller med Johanna – det här är ett av de mest inspirerande spåren för tillfället. Tina Seidenfaden Busck – grundare av The Apartment – och hennes hem som kan ses här.

”Jeg kan god lide at komme ind i et hjem med integritet, hvor man kan mærke dem, som bor der – hvor bogreolen, køkkengrejet, kunsten og møblerne afspejler deres smag og interesser. For mig er det vigtigt, at der er plads til liv – ikke bare børn og gæster, men også at man føler sig hjemme alene med sine ting.”

Jag är i vanlig ordning förtjust i den mix som utförs med fingertoppskänsla här. Ögat dras till klassiker – här Jobs Rabarbertyg – som spelar mot oväntade färger och sammanhang. Seidenfaden Buscks gästspel hos Märta Måås-Fjetterstöm i Båstad förra sommaren går i samma känsla. Jag såg tyvärr aldrig utställningen i verkliga livet, men de här bilderna vårdas ömt i min inspirationsmapp.

Mer ränder hos Artilleriet som tagit in franska P.Le Moults nattkläder. Det här är dyrt och exklusivt, men inspirationen är fri. Storyn bakom är smått oemåtståndlig och på den franska hemsidan – très chic – förvaltas den väl. Originalidén till kläderna kommer från Eugène Le Moult som var en av världens främste fjärilsupptäckare. De skräddarsydda nattkläderna har förvaltats av barnbarnsbarnet. Vi lever i en tid då produkter helst skall länkas till en historia för att bli intressanta och som sagt – här gör man det mesta av det.

Dagens tredje rand från Lindex. I vår syns mycket detaljer på toppar. Sjuttiotalet är fortfarande ledande som inspiration. Trumpetärm är tjusigt.

Om ni inte redan följer Hotell Halcyon på SVT, så ta chansen att se från början några dagar till. Alla sända avsnitt finns kvar över helgen. Det är ett riktigt bra drama i sin genre och hotellmiljöerna är fantastiska. Titta bland annat på alla vackra tapeter som pryder i 40-talets London.

I senaste Residence finns ett fint reportage från en av de berömda Falsterbovillorna av Josef Frank.

En fin introduktion till en av vårens utställningar? Nästa vecka öppnar Josef Frank – Against Design på Arkdes (10 mars-27 augusti). Frank är för alltid förknippad med Svenskt Tenn och kanske just Falsterbovillorna och är kanske inte så bekant för sina tankar kring arkitektur och stadsplanerare. Jag ser fram emot att se utställningen vid tillfälle.

Statements by Loreen

Med detta hoppas jag att ni alla får en riktigt fin helg!

♡

Känsla för mars

Vi har den första dagen i den första vårmånaden. Jag har bestämt mig för att försöka känna att energidepåerna börjar fyllas på så sakteliga. Även om kreativiteten gått lite på sparlåga, medan tvivlen och de stora tankarna fått spela huvudrollen, har jag rört på mig så mycket som möjligt. Jag har försökt tänka just på de små segrarna. Att få in kontinuitet. Att tänka på steg och inte endast speed. Att allt räknas. Nu känns det äntligen som om det har lossnat lite även när det gäller hur kroppen arbetar aktivt. Det firar jag med att beställa några träningskläder. Jag tror inte på att börja så. “Tänk så roligt det blir att sätta igång när man har fina grejer”. För mig är det bättre att ha klarat av början, känna lite flyt och då göra slag i saken. Vi får väl se om jag får lite extra vingar nu då.

I dag jag plockat den första snödroppen. För mig är det startskottet på året ute i trädgården. Det känns speciellt med just de här, eftersom lökarna var något av det allra första vi planterade som absoluta trädgårdsnoviser vid vårt nybyggda hus.

Jag har planterat många lökar sedan dess i hopp om stora snödroppsbestånd, men det är inte alldeles lätt att få dem att rota sig. Helst skall man köpa “in the green” och inte de hårda, torra lökarna i augusti. Jag ger mig inte så lätt och njuter lite extra av de som kommer upp.

Varmt välkommen mars!

♡

Tulpaner med lök

Bingo säger jag när man får möjlighet att köpa tulpaner med löken kvar. Det ger en annan känsla än de vanliga snittade och ger fler möjligheter till arrangemang. Lökar är så vackra i sig och de skänker omedelbar grön längtan. Här är en vit favorit – Mondial – som jag har i en rabatt här hemma. I år har jag mest satsat på pallkrageodling, men det verkar dyka upp gamla lökar lite här och var i rabatterna.

Krukorna är fortfarande tomma i växthuset. De första små penséerna står inne i övervintringstältet och tas ut när jag sitter här ute. Jag prydde en ampel med sju vackra vita i olika sorter.

De här skönheterna var jag och plockade efter en morgontid på sjukhuset och kanske lite extra passande med lökar. Jag har två ofarliga cystor och känner att mina andetag har stillat sig en aning. Våren väntar runt hörnet. Det känns lite extra fint just i dag.

♡

Månadens lista – februari/17

Månaden närmar sig sitt slut. Jag samlar mig till en klassisk månadens lista med mina tio utvalda kategorier. Håll till godo!

STIL

Klassiskt svart är aldrig fel. Här av Helena Christensen för InWear. Vackert med struktur i toppen, fint fall i byxorna och enkla smycken till. Basalt, men aldrig banalt. Pressbild/InWear.

ORD

Klassisk Sokrates som jag påmindes om genom detta fina instagramkonto @mitt60talshus som även har en blogg här.

VINTAGE

Jag tycks ha hamnat i ett Arthur Percy-stim på loppisrundorna och det gör jag så gärna. Jag håller alltid ögonen öppna efter de böljande formerna. Ljusstaken som syns här har jag funnit en vit. Omöjligt att inte falla för den tydliga art deco-känslan med druvklasen. Den här svarta glasyren brukar ha en tendens att ha genererat många skrapmärken på tallrikar och assietter, men visst är de vackra?! Jag samlade på mig ljusgröna för några veckor sedan. Bukowskis

BLOMMOR

Kungsängsliljan. Något av det vackraste.

MOOD

Jag hör dig, Sylvia. Vi hamnar väl alla där ibland mer eller mindre. Jag hoppas att våren kommer med förnyad energi, att alla virus är över för vintern och att kreativiteten får en boost när naturen vaknar och ljuset återvänder på allvar. Sedan har jag hållit andan lite efter att ha fått en återkallelse till sjukhuset efter rutinscreening. Det behöver naturligtvis inte betyda någonting, men även det har hållit mig tillbaka ett tag känner jag. Snart blir det förhoppningsvis lite lättare att andas igen.

KLASSIKER

Ingegerd Råmans glasserie för Orrefors Slowfox är moderna klassiker och något som definitivt hamnar i min varukorg om jag har turen att springa på något i vintagesvängen. Senast var det ett litet avec-glas som fick bli vas till vårens första snödroppe. Jag kan fortfarande sörja den vas som jag hade som helt plötsligt sprack för många år sedan – jag skrev om det här i hyllningsord till formgivaren.

DETALJ

Det är stört omöjligt att inte förföras av de medelhavsväxter som börjar komma in på plantskolorna nu. Jag hejar på mina citronträd som står ute i övervintringstältet i växthuset. Det är något med den pigga gula färgen som man har stort behov av nu. Artilleriet

PÅ ÖNSKELISTAN

I samma anda faller jag såklart för den här piggelinbrickan.

INSPIRATION

En av bokrealisationens allra finaste som jag skrev om här. Jag håller som bäst på att bläddra i den, läser om några levnadsöden och får många tankar om livet i stort. Jag lär återkomma till den framöver här på bloggen. Rekommenderas varmt.

XOXO

Det har blivit ovanligt få semlor för min del i år. I morgon är det den stora dagen. Jag njuter av Sara Danius text i DN om semlan. Roland Persson – Livet Hemma/IKEA

Den första vårmånaden mars – du är så varmt välkommen!

Sticklingar

Sportlovet har hittills varit grått med såväl snö som regn, men i dag sprack äntligen himmelen upp. Jag var inte sen att gå ut i växthuset för att ta hand om den första fasen i vårvinterns pelargonvård. Dags att dra upp öppningen till bubbelplasttältet, lufta växterna därinne och klippa ned de vinterförvarade pelargonerna. Om några veckor får de sedan ny jord. Jag behövde även plantera om min lilla Westerlundare som jag har börjat att stamma upp. Det är bara att helt sonika klippa bort det som finns längre ned på stammen. Här utgick jag från en stickling som hade en formen av ett litet träd, men jag skall försöka mig på fler under säsongen.

En ynnest att stå i mitt glashus för första gången med sticklingar. Det är helt enkelt lite roligare med bestyren i denna miljö och det gör inte ett dugg om jorden sprider sig när man håller på. Klorofyll – så välgörande i februari.

Jag sätter oftast mina sticklingar direkt i såjord, men ibland får de även stå i vatten och bilda rötter. Det är tjusigt att titta på växtkraften genom glas, även om jag vet att de riktiga rötterna behöver jord för att utvecklas.

Jag skär av sticklingen under ett bladpar och tar sedan bort blad på stammen och eventuella blomanlag i toppen tills det återstår en krona. Jag tycker att det är enklast och mest skonsamt att använda en vass kniv.

En bricka hopp som får flytta inomhus ett tag för att rota sig. De kraftigaste sticklingarna är doftpelargoner av olika arter i år, men jag hejar även på en del klassiska Mårbackor och Rosenpelargoner. Jord under naglarna igen. Det är fina saker det.

♡