Category Archives: Hem kära hem

De guldiga bokstäverna hänger kvar sedan nyårsafton. Jag tänkte ta ner dem, men har uppenbarligen inte kommit så långt ännu. Budskapet kanske får lov att sträcka sig lite längre än för den kvällen. Petra manar till 2014 som festens år. Och man blir faktiskt lite glad när man tittar upp på lite glam även en helt vanlig vardagsmåltid.

Något annat som gör mig glad är matrumstapeten. Det är himla skoj att följa den genom skiftningarna i årstider och stämningar. Man kan ju tro att det är svårt att tänka jul till dessa blommor, men faktum är att det gick alldeles utmärkt. Det blev en mer färgstark variant här med mycket grönt och rött. Nu har vi andra vindar och jag ser fram emot att möta dem med mina Eldblommor. Vi har än så länge inte något på väggarna, förutom Pilasterhyllan, men här ovanför bänken skulle jag gärna ha något sådant här. Vi får se – än så länge njuter jag blommor fullt ut.

Nu är den på plats. Josef Franks Blå eldblomma. Vi har fått ett vänligt matrum som tar emot med en stor omfamning när man träder in i det. De vita väggarna i all ära – nu känns det som om rummet fått den karaktär som det förtjänar. De slingriga blommorna skänker en helt annan tyngd åt snickerier och glasdörrarna. 

Nu börjar det roliga att tänka sig ett sammanhang för rummet. Tapeten i sig sätter tonen. Den känns såväl befriande tidlös som utmanande för tanken med sina primärfärger – röd, blå, grön och gul – en kombination som ögat inte är van vid. När vi flyttade in i huset för fem år sedan satte vi upp linnegardiner från åhléns överallt. De har hängt kvar sedan dess, men nu är det dags för något annat. Hissgardiner tycker jag om och nu sneglar jag mot Svenskt Tenns lin i någon färg. I köket skall det bli någon färgstark historia för att balansera upp tyngden i matrummet. Svårt att bestämma sig bara. Ett Snö-skåp skall beställas. Det kliar i fingrarna att arrangera stilleben på det där mitt bland blommorna.

Som vanligt säger jag det jag brukar säga om tapeter. Våga! Det har en sällsynt förmåga att ge karaktär åt ett helt rum.

Mina inredningstankar är för tillfället koncentrerade till vårt kära matrum. Tapeten är på gång från Stockholm och skall enligt plan upp nästa vecka. I övrigt fortsätter vi att leva med våra köksmöbler från R.O.O.M som snart börjar uppnå den aktningsvärda åldern av femton år. När vi köpte stolarna fick vi med en extra klädsel. Det skall bli en fröjd att byta nu, eftersom tyget är rejält slitet på vissa stolar. Jag klurar på förvaring här. Sedan vi flyttade in har jag varit sugen på någon typ av skåp där bakom bordet, bredvid fönstret, där det några dagar till är vitt. Det har suttit tavellister där, men de hänger löst när tapeten är på plats. Jag har en stående hamstringsfond sedan ett antal år tillbaka för kära designklassikern Snö. Tänker kanske den låga vitrinen här för att möjliggöra en yta för lite gott och blandat även uppe på den. Eller skall man satsa på höga skåp – hittade denna variant i går när jag surfade runt. Jag fick tips om Lauritz i går på Instagram, men där har jag noll och intet erfarenhet. Jag vet att folk fyndar hej vilt på diverse nätauktioner, men jag har aldrig testat. Någon typ av förvaring skall till här i alla fall. Men vi tar väl tapeten först.

När övriga rummet är lite i kaos, får man lov att koncentrera sig på de små ytorna. Hyacinter är tacksamma, just att man kan sätta dem i princip vad som helst – glas, muggar, ljuslyktor med mera. Det är även fint att variera höjden i ett fönster, för att få lite dynamik i uttrycket. Ingen i vår familj är allergisk mot doften, så snart får vi adventsfeeling mitt bland allt spackel. Fint det.

Nu så. är målaren äntligen på väg i riktning mot oss. Det lär bli en färgstark jul för vår del – matrummet skall kläs med eldblommande väggar. övriga familjen är möjligen inte lika förtjusta som jag i tapeten – entusiasmen sedan lanseringen i augusti förra året kvarstår – men jag hyser gott hopp om att de kommer att förstå storheten framöver. I dotterns rum går det dock i helt motsatt riktning. Tapeten ersätts med vitmålade väggar, helst i samklang med en frånvaro av saker enligt henne. Jag har närt en minimalist vid min barm, jösses :).

Svenskt Tenns jul i år är allt annat än minimal. Efter alla alternativa julfärger, känns det faktiskt helt rätt att ta in det röda igen. Jag är svag för det riktigt djupröda, som gränsar till vinrött. I helgen köpte jag några pampiga amaryllisar Carmen som går precis i den tonen. Vi går mot en mönstermaxad jul – och jag älskar det.

Hurra för vårt hus denna dag! Vi flyttade in här för fem år sedan. 14 november 2008. Tiden springer fram. För lite inflyttningsnostalgi se detta inlägg. Som vi hade längtat. 

Home sweet home!

I går kväll monterade jag ihop den ljusslinga som jag köpte i våras, men som blivit kvar i kartongen sedan dess. Vi har ett antal Happy Lights här hemma. När de första bollarna kom, jag köpte mina på numera nedlagda Cosas till julen 2010, var kopplingen i slingorna lite annorlunda. Nu är båda ändarna kopplad till kontakten, vilket begränsar upphängningen lite. Förut var en sida kontaktlös, vilket gjorde att man t ex kunde hänga den runt ett fönster. Det är svårare nu, eftersom det blir en sladdhärva i mitten. Men runt vår spegel i sovrummet fungerar den fint. Det här är färgställningen Winter. Nu är tiden definitivt här när man vill boa in sig. Och som jag tyckte att den där slingan blev mysig där i ett mörkt hörn. Jag gör som jag brukar i säsongsskiften. Jag föser fram saker som jag känner extra mycket för just nu gällande material och uttryck tillsammans med växtlighet som varieras efter humör och stämning.

De loppisfyndade ljustakarna har fått komma fram på hedersplats igen. Förra året hade jag batteridrivna ljus i, men det mysigaste är ju vanliga.

Orkidéerna blir lila på hösten. Annars med för all del, men just nu är det liksom lite extra fint med det. 

Vi hade frost i natt igen. Hösten är definitivt här på allvar.

Jo, det har väl blivit något av ett frossande i blombuketter här på sista tiden, men det är precis som om allt är som vackrast just nu. Man vet att frosten lurar runt hörnet och på detta vis intensifieras känslorna inför det som snart skall gå i vila. Min tennvas, ett kärt loppisfynd, är fylld till brädden med den känslan. Lite till. Bara lite till.

Och banne mig – ser i kalendern att det i morgon har gått sex månader sedan min detoxresas avslutning i våras. Och jag är still going strong. Heja mig – kanske skulle fira med en blombukett :)?!

Veckans torsdagstema i Fabriken är vardagsrum. Vi hänger på två ställen när det kommer till varje dag. Och det varierar lite med årstiderna. I alla fall för mig som mest sitter här uppe på hösten. När det gäller min käre make så väljer han nästan uteslutande att sträcka ut sig i vår trotjänare till Howardsoffa i vardagsrummet här nere. Han har slitit hål på klädseln där han har sina fötter varendaste kväll. Det har sin charm, det har det, men det är nog snart dags att börja tänka sig något annat. Här har vi ett stort runt soffbord som inköptes på R.O.O.M för en himla massa år sedan. Och det fina i kråksången med ett stort runt, är att man liksom kan ha en ö av finheter så där mitt på. Sedan kan övriga ändå bygga högar runtom med pekpennor till Ipads, TV-tidningar, fjärrkontroller, gitarrläxor och tja det mesta. Och för all del – även jag är skyldig till bokhögar på detta bord. Här röjde jag dock undan plocket – det är bara jag som sysslar med sådant hemma hos oss – och slog mig ner med en bricka te. I den där soffan som format sig efter min man.

Jag tycker så mycket om vårt hus från den här vinkeln. Jag har alltid varit så himla svag för rum i fil. Det är den där innerstadsvåningsestetiken som sitter djupt rotad i mig. På försommaren kan man sitta i soffan och titta på vårt lilla blommande syrénträd utanför fönstret i matrummet. Nu plockar jag in trädgårdens sista överflöd på bordet.

Här nere sitter jag mest i Laminofåtöljen som jag fick i trettioårspresent av släkten. Den har liksom vuxit i kapp mig och jag hör mig säga att vi kanske skall ha lite fastare stoppning i soffan nästa gång, så att man får mer sittstöd. Jodå, så kan det gå :).

Bidrag till Fabrikens torsdagstema.