Category Archives: Personligt

“Jo, visst överlevde jag det årliga besöket hos tandhygienisten. Jag har en riktig hangup kring att ligga där med vidöppet gap. Jag känner mig sällan så utsatt som just precis då bland alla salivsugar och vassa redskap som skrapar på tänderna. Huu…. Tandtanten har alla de rätta korten på bordet. Själv kan jag bara tänka på allt jag borde ha gjort under det där året som bevisligen förflutit sedan förra besöket. Bot och bättring ännu en gång”.

Så skrev jag förra året vid den här tiden. I går var det dags igen. Samma visa igen. Jag överlevde igen. Bot och bättring igen. När jag såg trycket Floss hos Hijirik kunde det inte ha varit mer lämpligt med andra ord. Snart i ett badrum nära mig. Här skall flossas ;).

Det här är något som jag har önskat mig under väldigt lång tid. Ett sådant där ting som omges av en viss aura. När man ser det någonstans, så stannar ögat lite extra. Just precis en sådan. Någon gång.

Denna gång är nu. Nu står den här. Den klassiska rottingväskan från Palmgrens. Den känns sådär främmande som saker gör i början. Samtidigt är denna första fas, innan man riktigt har gjort det nya till sitt, angenäm. Jag har väskan bredvid skrivbordet. Jag tittar lite på den ibland. Fånigt? Såklart! Men sådan är jag :)!

I dag är jag söndagstrött efter kräftskiva i går. Titta så fint mitt Gunvor är på armen. I love it. Tack för snabb leverans, Ida! På andra armen sitter en rad tenntrådsarmband från Littmarck och Gotland tillsammans med min guldlänk som jag alltid har på mig. Det var dagens trötta jag det :). Hoppas att Ni har haft en fin helg!

I dag fick jag ett mejl från en trogen läsare som berörde mig djupt. Hennes önskan var att jag skulle hålla bloggen levande för att förgylla vardagen i ett svårt skede av livet. So this one is for you. Jag tänker på dig. Jag hoppas att livet är snällt mot dig framöver. Kram.

Kort från Keep Calm Gallery. Det är ju så med den här alternativa världen. Man känner inte varandra, men man möts ändå genom ordet och finner beröringspunkter, gemensamma intressen och delar smått och stort. Mäktigt.

Mina föräldrar är trogna läsare av min blogg. För en stund sedan ringde de för att kolla om jag är sjuk när jag inte har postat något inlägg på två dagar. Det kallar jag hängivna bloggkonsumenter det :).  Och jo, faktiskt är jag eländigt sjuk nu när sommaren bestämt sig för att komma tillbaka lite igen. En grillning blev det i alla fall plus ett mycket välbehövligt frisörbesök. Sedan däck, väck med mig nedborrad under täcket med en blöt handduk på pannan. Nu kan jag i alla fall sitta upprätt hjälpligt igen och kör Ally McBeal-race. Tack för boxar!

Och jag vore inte jag om jag inte surfade runt lite när en viss tåga kommit tillbaka. Vips, hade vägarna fört mig till Pappelinas höstnyheter. Vi har plastic fantastic i köket. Vår Svea fick sig en omgång med trädgårdsslangen häromdagen när en liter saft spillts över den av liten hand. Praktiskt. Nu går blickarna mot rutiga Alice. En uppdaterad trasmatta i purpurnyanser. (Mattan finns även i andra färgställningar) Både rutor och lila känns väldigt nu. Dagens gillar!

Två veckor på Gotland är till ända. Vi är hemma igen. Det är ju en del av tjusningen med att åka bort. Det är så skönt att komma hem. I går blev samtliga familjemedlemmar lite nyförälskade i vårt vita hus. Efter att ha levt stugliv ett tag, framstod vårt hus i ett sagoskimmer sent i går kväll. Wow, vad stort det är! Jag känner inte riktigt igen mig. Det luktar faktiskt nytt, mamma! Vi har haft en angenäm vistelse på den förlovade ön. Nu väntar en av husets faciliteter – tvättmaskinen :)!

När man har barn framstår saker som man bara gjorde vid behag förr, som oåtkomlig lyx reserverat för speciella tillfällen. Barnen skall på kalas sedan. Man kanske borde passa på att bara lägga sig i soffan under en filt och titta på en film sådär dekadent lyxigt mitt på dagen :)?! Ja, jag tror minsann att jag passar på att rensa mina tårkanaler genom att ännu en gång förflytta mig till ett brittiskt lantgods med tryckande hetta och passioner som väntar på att få utlopp…

Kiera Knightley, James McAvoy och regissören av Atonement Joe Wright i Vanity Fair.