I dag fann jag mig stående i Kungsträdgården med blicken upp i skyn i gott sällskap av alla andra som ville föreviga den där första blomningen. Jag har aldrig varit på plats för att se allt detta rosa som nu endast är i sin linda. Jag kan bara tänka mig hur det är att befinna sig här i verkliga livet när alla knoppar brustit ut i vårsymfoni.
♡
Barnen har påsklov och dagarna går i maklig takt. Jag binder mig en bukett av några nytillskott från staden, blandat med kvistar och sådant som inte vissnat i påskbuketterna.
Mina buketter är ofta en kombination av säsong och längtan. Jag tycker om att blanda sådant som finns ute nu – kvistar av syrén och björk tillsammans med säsongens växter som ranunkel i en ljuvlig färg. Till detta sätter jag sådant som väcker längtan och som kommer när våren hunnit längre som viburnum, blommande syrén, stjärnflocka och daggkåpa. I helgen hoppas jag även kunna sticka ner en kvist av min orientaliska julros som är på gång ute i rabatten.
Springfling
♡
Vi förbereder inför kvällens påskbord med strålande sol utanför fönstren. Äntligen har det grå givit vika och himmelen är i samklang med färgprakten här inne. Jag dukar upp med blått som bas i den här linneduken och blåvitt porslin. Hönan vaktar på parad tillsammans med påskens klassiska färg.
I ett av risen hänger mina fina glasdroppar i grönt och klarglas.
Påskbord på gång till italienska prickiga tallrikar. Och den ack så viktiga påskmusten.
Glad Påsk!
♡
Det här är något av det vackraste jag vet. Viburnum och syrén i ljuv förening. Fjädrarna fick ta plats på trappan när detta vårfyrverkeri blev mitt bästa påskgodis här inne. Det här är inte det mest hållbara när det kommer till buketter och kräver en del pyssel, men det kan jag ta i påsktider. Något att tänka på när det kommer till hårda grenar är att göra långa snitt för att maximera förmågan att ta upp – det varma vattnet. De här trivs bäst i riktigt varmt vatten. Nu är de långa och ståtliga, men allt efter att tiden går kortas de ner. En syrén som slokar – och det gör de efter en tid inomhus – tas bäst om hand genom att ta ur buketten, ta av en del av grenen, göra nytt långt snitt och sätta i varmt vatten.
Vi har haft en dag med diverse matbestyr här hemma, men även åkt bort för att äta våfflor. Nu i kväll har jag gjort den här tårtan som är en påskklassiker hos oss.
Nu har jag förberett barnens ägg och tänker titta på premiären av denna serie. Fin kväll!
♡
Jag samlar mig till en påskhälsning med buketter i vardande till helgen, hastigt förevigade på innergården. Det blir en hyllning till våren fullt ut här – kunde inte motstå stora knippen av syrén och viburnum på torget.
När påskmaten är bärgad och diverse andra helgrelaterade göromål är avklarade, tänker jag binda ihop dem med eucalyptus, stjärnflocka, pärlhyacint, anemoner och kungsängsliljor.
Jag hoppas att ni alla får en riktigt fin påsk!
♡
I dag sprack äntligen molnen upp här hos mig och solen visade sig. Den riktiga våren är på gång, så är det bara. Vi närmar oss även påsken med stormsteg. Jag köpte några gula hyacinter i går. Jag gjorde mig en riktig “salut till våren” bukett tillsammans med lite ihopplock av vad som stod i andra vaser här hemma – utslaget björkris, kungsängslilja, anemoner och snödroppar. Kära vår. Du är så välkommen.
♡
Jag är lika förutsägbar varendaste år. Jag börjar året i min kokong, innesluten i mig själv och mina filtar. Sedan börjar det tina upp och den där skarven mellan årstider gör sig gällande. När allt känns skört och skakigt, dammigt, slitet och bedagat. Önskan att ömsa skal för att komma i samklang med det nya. Solens skarpa vårstrålar kan inte riktigt få fart på det grå och det trötta.
Och så en dag börjar man vakna ur sitt ide. Man sträcker på sig lite försiktigt och kisar mot solen. Den stora vårrensningen tar vid. Konkret i skafferi, garderober och gömmor i lådor – mentalt i nya tankebanor. Än samlar jag mig inte för mitt vårskri, men världen känns lite ljusare igen. Som sagt. Cirkeln. Ett varv till.
♡
Dagens ord i #fotoutmaningmars2016 på Instagram är På bordet. Jag hamnar i vanlig ordning på vårt soffbord – en yta där det alltid händer saker här hemma efter säsong och humör. Bordet är ett runt stort ekbord som vi köpte på R.O.O.M för en himla massa år sedan. Jag tycker så mycket om det, inte minst för den runda formen och för att det är tillräckligt stort för att pynta, men ändå ha mycket yta kvar till annat som samlas på ett soffbord. Som sagt – känslan för påsken är här. Jag går ut med lite mer neutrala fjädrar för att färgmaxa när vi närmar oss högtiden. Ett litet nytillskott i år är ägget på bordet från Indiska.
I dag var jag uppe på sjukhuset för efterkontroll av min operation. Mitt ärr på halsen läker fint. Jag skall ha det tejpat ett år nu. Läkaren sa att ju äldre du blir, desto fler halsrynkor kommer du att få och desto mer kommer ärret att smälta in. Jag tycker om när åldrandet beskrivs så okomplicerat. Det är så mycket trix och fix och oroligheter när det kommer till detta. Årgångsringar på halsar är bara något som skall bäras med stolthet tänker jag, med eller utan ärr. Vi lever och patineras med tiden. Det är fina saker det.
♡