Höstfeeling i några kuddar

 

 

Jag får fortfarande anstränga mig. För att inte bara plocka fram iPhonen och skicka iväg ett snabbt med Instagram. När jag finner något som jag vill dela med mig av. För det är ju så smidigt. Och man får så go´ feedback sådär direkt. Här är det mer distans. Till er. Men ni finns väl där hoppas jag :)?! Den första riktiga höststormen pågår där ute. Och man drar sig inåt igen. Till alla ljusen. Alla kuddarna. In i kokongen mot stora stygga världen. Typ. Jag frossar i Dahlior från torget för tillfället. En liten är kvar från i fredags. Och så mina kära sammetskuddar. Som jag nu har ett litet förråd av till olika säsonger.

New in är de senapsgula. Höststämning i ett par kuddar.

 

 

Nya är även de fyndade ljuslyktorna av Kajsa Cramer. åh, de är så vackra. 

 

Ha en forsatt fin onsdag där ute i blåsten!

Afternoon Tea

 

 

Det finns få ord som är så positivt laddade som Afternoon Tea. Det bara låter så himla mysigt. Om man tänker sig hela konceptet fullt ut. Här hemma är det mest jag som är intresserad av marmelader och curder och annat i den genren. Jag är även den enda tedrickaren – än så länge. Jag måste väl i alla fall ha närt minst en telover vid min barm ;). Ica Bokförlag rider på den rådande tetrenden genom att ge ut en bok. Omslaget är fint. Och får en att hänge sig åt de där tankarna om det ultimata höstmyset. Boken verkar vara en makeover av samma koncept från början av 2000-talet. Det verkar vara en ny fotograf och ny formgivare (Heja Lisa K!). Smakprovet ger vid handen att det är lite nytt innehåll än i min gamla bok. Om inte annat vill man ju ha den uppsatt på tavellisterna i köket. Spode, scones och bok kan liksom inte någonsin bli fel.

IKEA:s nya öronlappsfåtölj, klassisk kudde från Svenskt Tenn samt kopp från Spode. 

Klänning från Indiska, Essies nya Recessionista och klassisk Jane Austen

 

 

More tea? Yes please! 

De vita rosorna

 

Förra hösten köpte jag mina första rosor. Den allra första var en Louise Bugnet som inhandlades vid premiärbesöket på Ulriksdals Slottsträdgård. En liten rabatt anlades på framsidan för nästan precis ett år sedan med Louise samt tre vita Iceberg. Så här ser den ut i detta nu. Det roliga med rosor är att det blir ganska mycket växt på en gång. Och på tal om växter som känns aktuella nu.

 

 

För jag tycker nog mest om de vita rosorna nu när vi går in på hösten. Nu håller sig rosorna betydligt längre än när det är vamt. Nu kommer den vita färgen mer till sin rätt när ljuset ändras. Och nu har de flesta lössen tackat för sig. Bladverket har ömsat och ersatts av nya friska gröna. Jag uppskattar helt enkelt de lite anspråkslösa Iceberg nu i skuggan där den får komma mer till sin rätt, än i den allra varmaste sommaren då det finns så mycket annat som är i gång.

 

 

Louise Bougnet med sina klarröda knoppar har remonterat tämligen sparsamt, men även för den håller sig de ljuvligt doftande blommorna lite längre nu när det är svalare.

 

 

Vårt entréträd som är ett klotkörsbär, växer på. Träden tar ju betydligt längre tid på sig, men om man jämför med gamla bilder, så ser man att det faktiskt har växt massor. Ibland har man tålamod i trädgården, ibland inte. Jag glädjs åt mina rosor!

 

 

Två höstfavoriter

 

Följare på Instagram (weronicaf) såg höstanemonerna i en uncut version med en osminkad trädgårdstant redan i går. Jag fann två till fyndpris som jag skall plantera i krukor. Det är en lyxig blomma att krukplantera, men den lyfter och är så elegant i höstvinden. För plantering i rabatt är våren den bästa så att de hinner rota sig, så i vår hoppas jag att jag finner några fina till utplantering. Och mina vita anemoner vajar där ute från förra året.

 

 

Perenn ljung i en rosa ton som även den skall till en kruka. Man kan inte tro det när det är fullt påslag på våren i april att tiden skall komma då man hellre drar sig inåt igen. Men så är fallet nu. Man glömmer att vattna. Klipper inte ner överblommat lika snabbt. Och det känns som om det räcker med några krukor där man rör sig. Men det är det som är tjusningen med säsonger. Allt har sin tid.

 

 

Och så fick jag den där bänken som jag önskade mig. Den står på innergården och glänser. Och är lika fin alla säsonger.

 

 

Höstprojekt: Läsning

 

På tal om höstens alla projekt. Ett av mina är att börja läsa regelbundet igen. Jag kom aldrig igång riktigt i somras. Och då brukar sommaren vara en riktig läsperiod för min del. Kan det vara så att jag lade tid på Instagram istället? Kan vara fullt möjligt faktiskt. Och det låter ju väldigt sunt att skippa böckerna för att ägna sig åt ännu ett socialt media. Men så var det nog i alla fall. Och himla kul var det med för den delen :). Men det finns alltid hopp om att samdriva projekt. Och att kickstarta. Och dyka in i läsningen igen. Det blev Jonas Gardell och hans senaste bok för min del. Som var en sådan där sidovändare som jag behövde för att känna att japp, nu är jag tillbaka som läsande igen på allvar. Ni har säkert läst om den – se artiklar i DN och SVD. Det finns även en intervju av SVT här. Det är första delen av Gardells stora epos om homosexuellas frigörelse på åttiotalet och en skildring av AIDS som drabbade ett aningslöst land. Det var länge sedan jag läste något av Jonas Gardell. Han har blivit mer av en figur än en författare för mig. Trevligt att man kan överraskas då. Och drabbas. För det blir man. Påminns om en tid som man faktiskt har glömt mycket av. Det må stundtals vara övertydlig symbolik med religiösa förtecken, en blandning av dokumentär och fiktion som jag inte alltid kommer överens med samt avsaknad av de riktigt språkliga höjderna, men det spelar liksom inte någon stor roll i slutet. För man sitter där och vänder blad. Man vill ha mer. Man vill veta allt om Benjamin och Rasmus. Och då har han såklart lyckats, Jonas Gardell. En viktig bok. Läs den innan TV-versionen (se arbetsklipp i länken) kommer i SVT i oktober.

Söndagsbilden: Brunt

 

I den där soffan sitter jag alldeles snart. Efter en blåsig och grå dag ute i trädgården. Vi har planterat ut lavendel från verandan, flyttat perenner som stått alldeles för trångt bland vinbärsbuskarna, rensat ogäs, tömt barnpoolen och i alla fall tänkt på att plantera snödroppar. Kanske i veckan som kommer då. Efter förättat värv åt vi säsongens första äppelpaj. Inte egen skörd, utan Discovery från mataffären. Men snart så kan vi plocka Alice från grenarna. Magi i det lilla. Jag plockade in en bukett deluxe med chokladblommor. I det övre TV-rummet gifter de sig särskilt galant med stämningen. Vår gamla trotjänare till soffa känns uppdaterad med kuddar och lite plock. Här trivs jag allra bäst här hemma just precis nu. Ha en fin avslutning på helgen!

 

Fredagssvepet vecka 35

Då kör vi ett fredagssvep igen. Håll till godo!

Downton Abbey-yran har bara startat. Det släpps små glimtar här och var från den tredje säsongen. Hos SVT kan man se ett klipp. 3 november skall det vara dags. Som sagt, vi lär höra mer framöver.

I går påmindes jag om den här Lindexväskan av Petra på Instagram. Himla fin färg som verkligen känns hösten 2012.

Ett av höstens bästa budgetfynd från H&M Home.

En favorit – Chloe Sevigny för XOXO via Designscene. Den där nyansen som sagt.

Kavat satsar vidare med herrskor i höst. Kanske match med maken i ett par jodpurs som dessutom bär hans namn :). Anders – fina.

Som jag tidigare skrivit – trenden med filmer som visar hantverket bakom produkter ligger i tiden som en raktion till masskonsumtion. Mulberry visar tillverkningen av en Del Rey-väska. Vackert.

Batik känns även det mycket nu. Kanske papper från Tine K att rama in?

Ingen har väl missat nagellackshypen som råder? Trevligt tycker jag, för det är onekligen ett ganska lätt och billigt sätt att haka på lite mer tillfälliga stämningar. Grönt. Ja tack. Stylenomics från Essie.

Gladfavorit.

Såklart att det här blir en succé. Tallrikskonst som kommer att slå. Nytt med Arne Jacobsen från Designletters via Eat and Greet.

Jag hoppas att Ni alla får en riktigt trevlig helg!