Author Archives: Weronica

Smällkaramell

Trogna läsare känner till min svaghet för svenska Mingla Design. Det numera klassiska mönstret Bloom (som syns ovan på sittpuffarna) designades 1991 och finns representerat i många färger hemma hos oss. En nyhet för våren är kuddfodralen Circus i siden där två färger förenas på samma kudde. Min favorit är den rosa och röda varianten som skulle bli en riktig färgklick i soffan.

Ann Charlotte Ridderstolpe, en av formgivarna på Mingla, stod även bakom utställningen Design för kidsen med temat Unisex på Formex i januari.

Framförallt blir jag mycket glad av Mingla Designs form- och färgvärld. En riktig smällkaramell en februaridag!

Pressbilder från Mingla Design.

Regn

Livsandarna återvänder så sakteliga. Ett tecken så gott som något är att barnen inte tar hänsyn längre. Det är inte sjuka mamman längre, utan den alldeles vanliga mamman. Mamman som man slänger sig på i soffan och som man utmanar. Så det börjar bli som det skall vara igen.

Är det ändå inte lite enklare denna runda med en stor liten sexåring? Jo, på något sätt är det så. Föräldraskapet har vant mig vid att utmanas, även om det har varit en krokig väg ibland. Jag har lärt mig strategier för att kunna surfa på vågorna och vänta ut. Jag vet att det går över. Men ändå. Det tar.

Insikten kommer precis innan ögonen skall slutas för dagen. Var ligger den rosa tamagotchin? Panik. Stora tårar. Skrik. Dumma mamma som inte vet var den är. Dumma äckliga mamma som man likagärna kan flytta från på studs. Riva upp hela världen och lakanen i sängen. Känslostormen kör igång direkt. Jag är så dum! Jag har glömt var den är! Allt är dumt. DUMT. Vågorna slår fram och tillbaka. Jag surfar och väntar. Ja, du får skylla dig själv om du hittar mig död här inne! Död sa jag! Hela havet stormar en stund. Hur kan du bara sitta där och titta? Gå iväg! Leta! Efter ett par vändor ned i utforskandet av världens uselhet, kommer insikten. Den rosa tamagotchin ligger på det gamla vanliga stället. Sedan lugnet. Det kommer alltid. Frågan är bara hur lång tid det tar. Jag får komma nära igen. Killa på ryggen och sjunga. Ro för denna gång. God Natt. Sov så gott, så ses vi i morgon. Mamma älskar dig.

I går släpade jag mig runt kvarteret i regnet för att hämta lite välbehövlig luft. Det var sannerligen uppfriskande på många sätt. Stegen ledde mig till en butik som öppnat i en ny lokal. Inte så mycket nytt under solen, men väl små fina nästen med ägg som numera pryder fönsterbrädan. Vackert.

Fotografi: Weronica – En mammas dag

Last

Last är inget av mina favoritord. Jag tycker att det betydelsebärande elementet om en viss skuld, är att förringa lusten som följer med företeelsen. Vad är en last egentligen? Något fult och lite förbjudet som egentligen skulle kunna avvaras om vi fick mer kontroll över oss själva? Eller något lustfyllt som förgyller? Det är symptomatiskt mest kvinnor som talar om sina laster och för det mesta är det i samma andetag som livets goda. Visst, allt i livet bör ske med en viss måtta. Allt kan gå till överdrift och bli till något som inte är sunt på sikt. Jag tror att de flesta skulle tjäna på att frikoppla det lustfyllda intaget från så många känslor. Det är att unna sig. Det är att vara värd det. Det är att trösta sig. Det är att fira. Det är förströelse. Det är mycket som det egentligen inte alls är. En chokladbit är en chokladbit eller hur var det nu… Vad har Ni för förhållande till laster?

I mitt skafferi finns numera alltid Renée Voltaires Lakrits. Naturligt gott och en av mina många ickelaster :-).

Tisdagstema: Last

Vissen

Den sista tappra nejlikan kämpar fortfarande på, men nu börjar den att bli vissen. Och det är same, same med mig. I dag har jag dock bestämt mig för att ha en riktig sjukdag. I morse satte jag på detta det första jag gjorde, istället för att gå direkt till datorn när resten av familjemedlemmarna lämnade huset. Så i dag är det sick mama i soffan som gäller. Solen värmer utifrån. Bort med bacillerna – in med energin. Snart är det mars.

Fotografi: Weronica – En mammas dag

Hantverk

Jamen, det här gör mig så väldigt glad så att jag ignorerar all magsjuka i hela världen. Trendtemat för höstens Formex är Celebrating traditions. Handens verk har varit på gång ett tag nu och det glädjer mig mycket att den stora tongivande mässan lyfter fram detta som sitt trendtema. I masskonsumtionens tidevarv känns det extra värdefullt att det unika får ta mer plats. Hantverk ger karaktär åt hemmet och det är på tiden att det får välförtjänt uppmärksamhet. Jag hoppas att fler och fler upptäcker alla duktiga konsthantverkare som finns. Jag glädjs exempelvis åt Elin Tidbecks vackra dalahäst som står i fönstret bredvid mitt skrivbord. Ett ting för resten av livet.

Fotografi från Cosas.

Vackert

Jag har inte varit mycket för påskpynt tidigare, men nu börjar det smyga sig in lite i hemmet. Det är något trevligt med påsken. Den bär en förhoppning med sig om ljus och värme. Jag ser fram emot att köpa ris på torget och pryda med mina vackra glasdroppar. Nu är det snart vår (och förhoppningsvis inga mer magsjukor…)

Och jo, jag är en sådan där liten rest som jag alltid blir efter magsjukeelände. Ända sedan jag var pyttis har jag haft svårt att återhämta mig. Jag blir som en ynlig urvriden disktrasa som bara sitter och hänger i en fåtölj. Så det skall jag göra nu. Ha en fin söndag!

Vackra ägg från Royal Copenhagen.

Fredagsgodis

Fredagsgodis erbjudes härmed med den nya trailern för kommande Sex and the City-filmen. Det skall bli så roligt att se den. In och titta!

UPDATE: Jag hoppas att Ni hann titta i går, för nu är trailern borttagen. Den finns säkerligen på andra ställen om man googlar. Jag gör det dock inte i dag. Magsjukan hann i kapp mig i går kväll. Det är således en helg i sängens tecken. Ha en fin kväll!

Söndag: (En lite suddig version finns här)

Nyanser

Det blåser friska vindar och jag vårpimpar köket i liten skala. Ni finner den aktuella färgskalan i vårnyheten Ester från Åhléns. Kökshandduken är ett riktigt fynd för endast tjugonio riksdaler. Jag tycker mycket om det fina färgglada mönstret med retrovibbar. Skynda fynda som det brukar heta.

Jag tillönskar Er alla en riktigt fin helg!

I köket syns även rosa vårtrasa från Iris Hantverk och Cosas samt enkel favoritförvaring i klassisk syltburksdesign som finns bland annat hos Åhléns.