Category Archives: Trädgårdsliv

Mer rosor

 

 

Aldrig i hela mitt liv – och då menar jag aldrig – hade jag kunnat föreställa mig att jag efter min fjärde sommar i huset skulle ha fem olika sorters rosor här. Det fanns inte ens som en tanke någonstans att jag skulle kunna tänka mig rosor i min trädgård. Tantblomma, lite insmickrande, lite fånigt romantisk, taggig eländig tungt doftande och krävande. Jag hade inga rospreferenser innan. Tyckte inte ens speciellt mycket om de där tio obligatoriska röda som man fick speciella dagar. Tyckte mer om konceptet i sig än rosorna. Nu tänker jag bara på var vi kan gräva ut nästa rabatt. Tänk vad man kan ändra sig i livet. är det inte fantastiskt?!

 

 

Under sommaren har vi haft fyra Madame Boll i kruka på altanen. Jag rekommenderar att testa rosor i kruka. Man kommer närmare dem om de står där man är ofta, än om de sitter ute i rabatter i trädgården. Nästa år blir det definitivt fler. Jag måste ju bara bli av med min David Austenrososkuld.  

 

 

Nu är rosorna utplanterade i en ny liten smalare rosrabatt på husets ena kortsida. Jag skall fylla upp med lite annat mellan, men jag gillar tanken att ha flera av samma istället för att mixa mycket. 

 

 

Ja, så här har det liksom blivit. Rosa rosor på rad med klassiska syréner i böjen mot gatan bakom ligusterhäcken. Några skulle säkerligen kalla det mormorsträdgård. Kanske jag också. För det låter ju egentligen himla trevligt :). 

signature

Söndagsbild: I jorden

 

Jag planterar snödroppar. För jag har kommit på att de är mina favoriter av alla lökväxter. Och i år skall jag banne mig få i dem tidigt i jorden så att de tittar fram när man börjar hoppas på vår igen. 

Fabriken har kickat igång. Heja! I dag bjuds det på söndagsbilder där över. Och på torsdag är det dags för det första temat. Jag inställer mig härmed i fabrikstjänstgöring igen. Det känns kul och inspirerande!

signature

For the love of Zetas

 

 

Av mina besök på Zetas uppskattar jag dem nog allra mest på sensommaren och hösten. Det är som om färgerna framträder klarare, strukturen kommer mer till sin rätt och allt det rostiga och svarta svarar så bra mot den stämning som hjärtat slår för just då. Det är mer ro och lugn. Fokus ligger mer på visuell njutning än att gå och tänka på vad man vill köpa med sig hem till trädgården. Alla årstider har sin tjusning, men hösten här är något extra.

 

 

Fyrtal i rost. Patinan är vacker året om, men kanske framförallt till de omgivande höstfärgerna som snart tar över. 

 

 

Lökhuset hade precis öppnat när jag var där. Det gäller att ta tag i den där sista entusiasmen inför utelivet och tänka på hur glad man blir i vår när de tittar fram. Uppdukat på detta vis blir lökarna en installation i hopp. Caféet. Såklart. Sa jag att jag är ganska förtjust i Zetas? Jo, det är jag.

signature

De vita rosorna

 

Förra hösten köpte jag mina första rosor. Den allra första var en Louise Bugnet som inhandlades vid premiärbesöket på Ulriksdals Slottsträdgård. En liten rabatt anlades på framsidan för nästan precis ett år sedan med Louise samt tre vita Iceberg. Så här ser den ut i detta nu. Det roliga med rosor är att det blir ganska mycket växt på en gång. Och på tal om växter som känns aktuella nu.

 

 

För jag tycker nog mest om de vita rosorna nu när vi går in på hösten. Nu håller sig rosorna betydligt längre än när det är vamt. Nu kommer den vita färgen mer till sin rätt när ljuset ändras. Och nu har de flesta lössen tackat för sig. Bladverket har ömsat och ersatts av nya friska gröna. Jag uppskattar helt enkelt de lite anspråkslösa Iceberg nu i skuggan där den får komma mer till sin rätt, än i den allra varmaste sommaren då det finns så mycket annat som är i gång.

 

 

Louise Bougnet med sina klarröda knoppar har remonterat tämligen sparsamt, men även för den håller sig de ljuvligt doftande blommorna lite längre nu när det är svalare.

 

 

Vårt entréträd som är ett klotkörsbär, växer på. Träden tar ju betydligt längre tid på sig, men om man jämför med gamla bilder, så ser man att det faktiskt har växt massor. Ibland har man tålamod i trädgården, ibland inte. Jag glädjs åt mina rosor!

 

 

signature

Två höstfavoriter

 

Följare på Instagram (weronicaf) såg höstanemonerna i en uncut version med en osminkad trädgårdstant redan i går. Jag fann två till fyndpris som jag skall plantera i krukor. Det är en lyxig blomma att krukplantera, men den lyfter och är så elegant i höstvinden. För plantering i rabatt är våren den bästa så att de hinner rota sig, så i vår hoppas jag att jag finner några fina till utplantering. Och mina vita anemoner vajar där ute från förra året.

 

 

Perenn ljung i en rosa ton som även den skall till en kruka. Man kan inte tro det när det är fullt påslag på våren i april att tiden skall komma då man hellre drar sig inåt igen. Men så är fallet nu. Man glömmer att vattna. Klipper inte ner överblommat lika snabbt. Och det känns som om det räcker med några krukor där man rör sig. Men det är det som är tjusningen med säsonger. Allt har sin tid.

 

 

Och så fick jag den där bänken som jag önskade mig. Den står på innergården och glänser. Och är lika fin alla säsonger.

 

 

signature

Fotoutmaning: Hobby

 

Jag har varit med i en fotoutmaning, som Kristina på Ingen Vanlig Dag drog igång, hela augusti på Instagram. Nu tänker jag samköra lite mellan bloggen och Insta för att kicka igång igen. I dag är temat hobby. Jag har alltid haft lite svårt att tala i termer om hobby. För jag har inte haft någon avgränsad på det sättet, utan allt har varit integrerat i livet under olika skeenden. Läsning – visst, men hobby? Jag har inte spelat det där musikinstrumentet, hållt på med den sporten eller sytt kläder eller något annat. Allt har nog flutit ihop lite grann. För blir jag intresserad av något, så blir det sällan en hobby utan ett projekt och ett livselexir som genomsyrar det mesta jag gör. Nu är det det gröna. Som väl på ett sätt är min hobby. Eller livet i stort – hur man nu ser det :). 

 

signature

Sensommarfavorit: Luktärt

 

 

 

Med ett brinnande trädgårdshjärta lär man sig att den där gamla klyschan om att ha något för alla säsonger verkligen stämmer. Alla årstider har sin tjusning. De där första snödropparna, knopparna, syrénerna, pionerna, rosorna och nu är det full fart på bland annat ringblommor, solrosor, höstanemoner, rudbeckia, rosenskära och så luktärtorna. 

 

 

Att det kan komma allt det vackra och väldoftande ur några svarta frön som man stoppar ner i jorden i maj. Det är lika fascinerande varje gång. 

 

 

Vita är så vackra i all sin enkelhet. I år har jag rosa nyanser också. Omöjligt att få nog. 

 

 

I år har vi gjort enkla stöd av hönsnät och gamla störar. Jag gillar stilen mycket och funderar på vad man kan göra mer av dessa material. 

 

 

Den allra första för någon vecka sedan. Det är något speciellt med den där första. 

 

 

Luktisarna på gång i rabatten. Nästa år får vi göra lite högre stöd.

 

 

En liknande enkel nätkonstruktion till odlingslådorna tidigare i somras som nu är fulla av luktärtor.

Lovely sweet peas!

signature