Category Archives: Växthuset

Luktärter, vass och växthusfika

Nu är det dags att ta sig an de där vackra luktärtspåsarna. Sådd rekommenderas vecka 12 om man bor i Södra Sverige, så det är tid att skrida till verket. Jag tillbringade en eftermiddag i växthuset med såväl sådd som lite påskkänsla. I år pyntar jag påskriset med torkad vass. Jag tror att jag först såg det hos Minna på Blomsterverkstad – tyckte att vipporna påminde om fjädrar i hennes arrangemang. I går såg jag även att Åsa på At My Casa tänkt samma tanke.

Tillbaka till luktärtorna. Jag följer Cecilia Wingårds odlingsråd till punkt och pricka. Förra året gick det galant – hoppas på samma framgång i år. När det gäller det gröna är jag förtjust i enkla lösningar som inte kräver så mycket pyssel, så sådant tar jag till mig.

Så härligt att få jord under naglarna igen!

I år blev det åtta små minidrivhus som nu skall in och gro i rumstemperatur innan de åker ut igen. Förutom de sorterna som syns på bild här har jag satt Charlies Angel, Nimbus, Our Harry och Heaven Scent.

Bricksäsongen är här! När jag börjar bära ut brickor finns det liksom hopp om livet igen. I växthuset är det sommarvarmt soliga dagar. Det är denna säsong som det känns extra härligt att sitta omgiven av glas när det fortfarande är snö och kallt utanför.

Om du vill läsa mer om luktärter rekommenderar jag detta samlingsinlägg.

Grön glädje till oss alla i påsktider!

Lite påsk i växthuset

Nu är det väl tid att få igång den där känslan inför påsken! Jag brukar vårpynta ett bra tag innan själva högtiden, men i år har det inte blivit så. När presenningarna togs bort i växthuset var det dock ett första steg i att återerövra det hela på nytt. Det är lite bedagat och vintertrött här ute, men en blå himmel och en strålande sol gör sitt till för att väcka lusten. När jag börjar bära ut saker hit igen, då är säsongen inledd så där på riktigt. Vad säger påsk mer än färgen gul? Elefanterna på rad, tillsammans med ris i vasen, kvasten, ett litet äggrede samt narcisser.

Jag har ett antal nyutgivna trädgårdsböcker som jag tänker att jag skall kolla upp. Jag har en lång reservationslista på biblioteket – glöm inte bort den möjligheten – och ser fram emot att bläddra när jag kommer längst fram i kön. Jag blev så glad över boken Trädgårdsresan av Lars Krantz som jag fann i går på lunchloppis. Den kom 1997 och på den tiden var jag inte ett dugg intresserad av trädgård. Fint då att man kan återupptäcka nu. Det är en fantastiskt vacker bok – helt illustrerad av Lars Holmer och handlar om trädgårdar i Marocko, Andalusien, Italien och England. Jag har bara bläddrat, men tänker läsa denna från pärm till pärm.

Ett säkert vårtecken är även när årets första nummer av Trädgårdsliv kommer i brevlådan. Även här är det italienskt tema och så vackert gotländskt hos Gunila Axén. Jo, det börjar väl nu ändå.

Växthuspremiär

Trots att kylan och snön behåller sitt grepp om min plats denna mars, bestämde jag mig för att det var dags att inviga växthuset på allvar denna helg. I går rensade jag ut gamla torra växter – jodå – en liten gran stod kvar här ute. I dag tog jag bort presenningarna och började ställa i ordning lite. Det är stora kontraster mellan ute och inne i detta fall. I växthuset blir det riktigt varmt när solen ligger på och i dag kunde jag sitta här ute länge och bläddra i tidningar efter förrättat värv. Tips på Lantliv Trädgård som har anlänt i butikerna!

Jag är så otroligt sugen på allt grönt nu! Några sticklingar fick komma ut och lufta sig och så börjar det äntligen växa i krukorna som står där bakom stolarna. Förhoppningsvis blir det blommande tulpanhav av de lökar som börjar skjuta fram ut jorden nu.

När jag ställde upp det gamla bakbordet som fungerar som planteringsbord här ute, kändes det som en ny säsong så där på riktigt. Övervintringstältet luftas nu varje dag vid sol. Citronträden ser ack så trötta ut, men gröna mirakel har ju skett förut. Närmast väntar omplantering av alla pelargoner, försådd och nästa helg drar jag igång med mina luktärtor.

Och ser man på! Där i hörnet anas det andra tider under all snö. Jag hoppas att ni vill hänga med mig under min gröna säsong!

Krukor, krukor, krukor

Förra året hade jag redan inlett växthussäsongen så här dags. Denna gång ville vintern något helt annat. Att man kan stå så här och plantera växter om några veckor känns möjligen lite långt borta men det lär bli vår igen som det alltid blir. Innan dess samlar jag mig till ett långt inlägg om krukor. Jag har fått önskemål om att lista mina favoriter och med tanke på att inte mindre än sex (!) stycken syntes i gårdagens inlägg finns det fog att tro att jag har något att säga i ämnet. Här kommer många av dem att samlas. Jag fann två krukguider som Johanna och Maria gjort för några år sedan. Titta gärna in till dem också. Så, nu börjar vi. På bilden syns krukor från Mölle krukmakeri.

STUREHOFS KRUKMAKERI

En stor favorit sedan många år är krukorna från Sturehofs Krukmakeri. Tina Hellmans krukor med den karakteristiska kanten i såväl oglaserat som i glasyr är något som jag samlat under åren. Jag har dem både ute i växthuset och här inne. De är något av min ultimata pelargonkruka.

KEW GARDEN

Krukorna från Royal Botanic Garden i London med sin lite krackelerade glasyr fastnade jag för hos Slottsträdgården Ulriksdal för många år sedan. Den klassiska medaljongen på krukorna har fått många efterföljare, men det här är originalet.

PARADISVERKSTADEN

Öländska Paradisverkstaden har ett antal krukor i sitt sortiment. Jag är bland annat förtjust i de som finns i serien Relief. Och titta på den stora kronärtskockan som Eva Paradis håller i här! Det är förvisso ingen kruka, men en favoritvas som finns hos mig i mindre utförande.

VINTAGE

Jag är inte ensam om att ständigt ha blicken öppen för krukor vintage. Det finns alltid ett gigantiskt utbud av krukor. De flesta kommer dock inte från åtråvärda Upsala Ekeby, utan är direkt från närmaste stora blomcenter. Jag spanar alltid efter Gefle, äldre Steninge, Bo Fajans, Gustavsberg och andra anrika märken. Jag är även förtjust i Gunnar Nylunds krukor för Rörstrand – Olympia är särskilt elegant. Det skulle inte vara helt fel att trilla på en jugendkruka för tillfället.

BERGS POTTER

Den kruka som får mest glans för tillfället är danska Bergs Potter som gör sina krukor i Italien. De har lyckats med konststycket att förpacka den traditionella lerkrukan i en tidsenlig förpackning som uppdateras med moderna färgtillägg i glasyrer. Jag har några staplar ute i växthuset och även några här inne.

ÄLDRE LERKRUKOR

Lycka för en trädgårdsnörd är att finna gamla exemplar av lerkrukor som har den där åtråvärda patinan av ålder. Leran är ett levande material som får årsringar efter användning och många med mig tycker att det här är det vackraste som finns. Jag är lite extra glad över de gamla krukorna som kommer från makens farmor som jag nu planterar i.

GRÄNSFORS

En av mina största favoriter är lerkrukorna från svenska Gränsfors. Läs ett fint reportage från fabriken här. I vanlig ordning tycker jag att vi skall värna om det som finns i landet. Bergs Potter gör mycket fina krukor inte tu tal om det, men på flera ställen har jag sett hur Gränsfors klassiker har fasats ut till förmån för danskt som är mer trendigt för tillfället. Synd och jag fortsätter att heja på krukorna från Hälsingland.

MIKAELA WILLERS

Mikaela Willers gör mer dekorerade krukor på små fötter – som jag tycker om dem. De finns i många olika glasyrer och jag använder dem gärna även som vas.

WALDEMARSUDDEKRUKAN

Den klassiska Waldemarsudde-krukan är något av en svensk ikon. Det här var den första krukan som jag köpte mig på den tiden då jag inte hade några gröna fingrar överhuvudtaget. Man kan tro att jag med mitt intresse alltid vårdat blommor ömt, men jag har mängder med växter på mitt samvete… Den stora runda modellen köpte jag på Rörstrand för massor med år sedan och den använder jag gärna att göra blomsteruppsatser i.

MILLESGÅRDENS KRUKA

På Millesgårdens terass står de i storformat – här fint fångat av Emmas Vintage. I butiken är de betydligt mindre, men med samma karakteristiska relief. En vacker favorit.

GUSTAVSBERGS LILJEKONVALJKRUKA

Gunnar Wennerbergs klassiska liljekonvaljer i relief är så vackra. Jag köpte mina krukor på loppis, men de finns även i nyproduktion.

SVENSKT TENNS KRUKOR

Svenskt Tenn har många vackra krukor i sitt sortiment. På bilden syns de lerkrukor med mässingsfat av Erika Pekkari som lanserades 2011. Nu har de kommit i nya färger. En av mina favoriter bland alla krukor är klassiska Hortus.

NITTSJÖ

Med tanke på denna digra lista får man väl anse att jag knappast är i behov av blomkrukor, men om jag ändå får önska mig så tar jag dessa från Nittsjö.

SIGNE PERSSON MELIN FÖR NITTSJÖ

Och när jag talar om Nittsjö så får även denna kruka därifrån av Signe Persson Melin glänsa. Krukorna gjordes till ett jubileum i Trädgårdsföreningen i Göteborg 2008. I somras köpte jag Våg hos Form/Design Center i Malmö. Nu har jag sagt favorit om ganska många krukor, men den här är det något alldeles extra med tycker jag.

For the love of

Nittsjö i växthuset

Solen kom fram en stund och värmde på växthustaket. Jag passade på att pulsa ut i snön och klippa ned alla pelargonerna som står i övervintringstältet. För mig innebär den sysslan det officiella startskottet för trädgårdsåret. Det är precis lika fascinerande varendaste gång att de torra pinnarna bär på sommarens alla blommor. Jag tog ett gäng sticklingar också och plockade med nyfyndade assietter från Nittsjö. Jag har samlat på mig en del i denna glaserade keramik – tycker att mönstret är så vackert – och det finns numera i nyproduktion i vaser och skålar. Jag har mer krackelerade och slitna fat under blommor här ute, men nu hade jag tur att finna en stapel i nyskick. Jag tänker genast rabarberpaj i vårsol.

Här ute är det bedagat och stökigt med presenningar som täcker mycket. De nedklippta pelargonerna fick komma ut på en mycket tillfällig luftning. Jag är inte nådig med sekatören, men det brukar bli bäst så. I dag gav jag lite vatten och nu får de stå i tältet i väntan på ny jord om några veckor. I krukraden där står en oglaserad Nittsjö med samma mönster som faten. Så fin den med. Och i de inlindade stora krukorna är det förhoppningsvis tulpaner på gång. Det är första gången jag testar att plantera i kruka, så det skall bli spännande att se resultatet.

Vintern ser ut att stanna ett tag än, och så får det bli. Det andra väntar där runt hörnet. Som det alltid gör.

Det närmar sig slutet på säsongen

Jag är i full gång med att förbereda växthuset för vintern. I natt hade vi den första frosten för säsongen här. Oändligt vackert med iskristaller överallt, men onekligen det största tecknet på att nu väntar andra tider.

Här ute är det rörigt nu. Det är saker som står huller om buller och säsonger som går in i varandra. När solen ligger på kan det fortfarande bli sommarvarmt här inne. Lärdomar från förra årets vinter är att det blir mycket kondens och fukt inne i ett kallväxthus. Rotting går inte att ha framme och även trä kan vara känsligt. I år blir det mer förvaring under presenningar och en del att ta in i förråd.

Jag tycker ändå om den här tiden, även om den på sitt sätt är vemodig. Vilan är behövlig.

Bubbelplasttältet har börjat fyllas. Förra året överlevde allt vinterförvaringen. I år testar jag med lite mer kinkiga myrten och rosmarin. Hoppas att de kan trivas här. Tack du kära glashus. Som jag tycker om dig alla dagar på året.

Oktoberljus i växthuset

Oktober är en tid att fånga det där ljuset när det väl kommer till en. Det blir fortfarande varmt ute i växthuset när solen ligger på glaset. Här ute är det lite mellan säsonger. Jag har inte börjat bona in det för kallare säsong ännu, men har börjat ta in en del textilier och ljusstakar som vi använder inomhus istället. Det står saker lite huller om buller då en del utemöbler förvaras här inne. Pumporna kommer först på plats här. Det är tacksamt att ha en lekstuga för årstiderna.

Och ser man på. Jag tror att det blir fullt möjligt att skörda en citron alldeles snart. Jag vet inte vad jag skall göra för andäktigt med dem. Egna citroner har jag aldrig haft förut.

Jag planerar att ta in några doftpelargoner, medan de flesta får övervintra ute i bubbelplasttältet som skall upp här inne när frosten kommer.

Ett glashus ger onekligen ljusterapi när man vistas i det. Jag tycker mycket om hyllorna på kortsidan som ger lite rumskänsla mitt i allt alla stora rutor, samtidigt som det ger möjlighet att få upp krukor och andra finheter på väggen. Jag hade ganska stora planer för utsidan av växthuset i våras. Av det blev det – intet. Jag nöjde mig helt enkelt med att bara hänga här i år. Fint nog så.

Mina sticklingar som jag tog av Tomentosum i augusti har äntligen börjat få små rötter. Det tar tid, så ge inte upp om ni försöker er på det.

Säsongsbricka med ett försök att inspirera mig själv till att plantera tulpaner. Tänk att jag finner det lika trögt varendaste höst.

I år har jag en tanke om att försöka mig på krukodling inne i växthuset. När dahliorna utanför åker upp ur sina krukor, tänker jag sätta ned lökar i de stora betongkrukorna. Tänker att det kan bli fint att ha dem utanför huset när våren kommer. Och kanske lite lättare att få ned lökarna så? Vi får se. Oktoberljuset skänker välbehövlig energi i vilket fall som helst.

Bidrag till We Decor Life – Ljus

Tomentosum

Det var inte alldeles lätt att finna en Tomentosum för mig. I år har jag dock sett dem på flera ställen och införskaffat mig några exemplar. Francis Masson – en skotsk botanist och trädgårdsmästare tillika “plantjägare” till Kew Gardens i London – sägs ha funnit denna pelargon 1790 och hemfört den till Storbritannien. Jag är mycket förtjust i det taktila i den. Det är näsan omöjligt att gå förbi utan att ta ett sammetsmjukt blad mellan sina fingrar och sedan känna pepparmyntsdoften.

Man kan minst sagt säga att jag har fått det jag har begärt och mycket mer därtill. I växthuset har jag ett enormt exemplar som jag har låtit växa på. Den har ett utbrett växtsätt och breder ut sig över stora ytor. Nu syns möjligen inte proportionerna så bra på denna bild, men lerkrukan den står i är den allra största jag har.

Med andra ord – dags för sticklingar. Normalt tar man sticklingar på våren, men jag har lyckats med doftpelargoner senare på året också. Vi får se om vad resultatet blir av detta. Jag tog minst ett tjugotal och det syns nästan inte på plantan. Vilken enorm grön kraft!