Living by W – Page 127

Reijmyre glasbruk

I fredags kom nyheten att anrika Reijmyre Glasbruk är försatt i konkurs. Nu verkar det som att det finns en ny köpare i kulisserna som vill driva vidare. Det är väl bara att hoppas på att Reijmyre därmed får leva kvar. I vilket fall som helst är det sorgligt att de gamla klassiska bruksmiljöerna oftast nämns i termer av kris. Även om det talas mycket om att småskaligheten är på väg tillbaka, känns det inte alltid som vi är beredda för att betala priset för det. Bild: Antikvärlden 2/2010.

I somras var jag på besök i Rejmyre. Jag blev imponerad över det fina glasmuséet som drivs av Rejmyre Hembygdsförening. Vi fick en mycket kunnig ciceron som talade varmt om såväl glasets historia som framtid. I montrarna – speciellt Monica Bratts (1913-1961) – glänste det av rubinrött, smaragdgrönt och koboltblått. Det var lätt att stå där och svepa fram med blicken över allt det vackra. Jag är mycket förtjust i Bratts former som är klassiskt enkla, men samtidigt stringenta och med det lilla extra som talar till en. Jag har några mindre föremål som jag funnit på loppis och som glädjer mig mycket.

Även om Reijmyre säljer någon av Monica Bratts kannor och även H55-kannor, så tycker jag att man kunde bli bättre på att förvalta arvet. Jag tror inte att jag är ensam om att tycka att mycket av t ex Björn Trägårdhs och Monica Bratts modeller är tidlöst vackra och något som mycket väl skulle kunna säljas även i dag. Reijmyre levererar till Svenskt Tenn – bland annat den välkända Hortuskrukan och man gör även mycket till restauranger. Annars när man tittar på sortimentet känns det kanske som om Reimyre skulle tjäna på att dels som sagt gräva i sina egna arkiv, dels ta till sig formgivare som förmår att nyttja kompetensen hos bruket till former som känns samtida. Ljuslyktan Bubbles känns som ett steg i rätt riktning. Glädjande nog har Skrufs Glasbruk visat på att det finns en framtid för hantverket och glaset med sina produkter av Carina Seth Andersson. Den stora vasen Pallo har onekligen blivit något som många vill ha i sina hem.

Jag vill tro att det finns en framtid för det svensktillverkade. Ett stilla hejarop kan väl vara i sin ordning, eller hur?!

Sensommarplaner

Barnen tycker att jag tjatar alldeles förfärligt om denna sensommar och hur mycket jag tycker om den, men den är så ljuvlig. Min absoluta favorit bland årstider. I eftermiddags satt jag och smidde planer inför en liten miniweekend som maken och jag skall ut på tidig september för att fira vår bröllopsdag. Jag kan bara önska att vi får samma väder som vi hade i Skåne för två år sedan, när vi åkte samma helg. Först tänkte vi oss längre bort, men sedan blev det ganska nära – ibland går man över ån efter vatten och det är lätt att inte tänka på det som bara finns en bit bort. Estrid Ericson och Andréexpeditionen tänker jag bland annat, så kan man möjligen ana vartåt det bär hän. Helgens fika tackar jag det här receptet för som jag fann genom Annelie på Blomster & Bakverk. Här är det verkligen principen man tager vad man behagar. I min smuldeg hade jag smör, hälften kokosflingor och hälften mandelmjöl och sötningen var honung. Jag åt pajen ljummen med kokoschips och grekisk yoghurt. Rekommenderas varmt i dessa bärtider. Tack för denna helg!

Ljus i augusti

Det mörknar om kvällarna nu. På ett sätt vemodigt, det går inte att förneka, samtidigt är augusti så ljuvlig när den visar sig i allra bästa sensommarskrud. Om jag får välja en tid på året så väljer jag denna. Jag klipper av några dahlior till en bukett och glädjer mig åt dagens fynd i form av en äldre fotogenlampa. Jag har haft mina ögon på den här gröna länge, men den har varit slut när jag väl kommit till ett köpbeslut. Nu tänder jag upp min fyrtiokronorslampa och glädjer mig åt den i augustikvällen.

Trädgårdens primadonna för tillfället är utan konkurrens denna Café au Lait-dahila. Den är otroligt vacker och jag är så glad att jag kom mig för att köpa några knölar i våras.

Med hopp om en fin fortsättning på helgen!

Fredagssvepet 33/15

Nio som ögat fastnat på i veckan helt enkelt. Håll till godo. Skultuna presenterar en skrivbordsserie av Lara Bohinc med tydliga Art Deco-drag. Det är inte utan att det rycker lite i fingrarna i dessa skolstartstider. Serien lanseras i september. Pressbild från Skultuna – se fler hos Inredningshjälpen.

Iittala firar hundraårsdagen av Taipo Wirkkalas födelse med att bland annat lyfta upp klassikern Ultima Thule från 1968. För att liksom prova lite, det är inte utan att dessa retrovibbar skaver aningen, fick jag med mig ovanstående skål för tjugofem kronor från en välgörenhetsbutik.

IKEA:s Sinnerlig av Ilse Crawford får väl sägas vara det mest omskrivna designsamarbetet hittills. I dag är det säljstart. Jag tar mig säkerligen dit framöver och tittar på sakerna, men på förhand känns det inte som något som mitt hjärta klappar snabbt för. I den stilrena omgivningen på bilden känns kollektionen klockren, men jag känner mig osäker på hur det fungerar att lyfta ut enskilda delar när man inte riktigt har denna stil. Vi får se.

Bubbligt från Skogsberg & Smart till denna höst med Hurricane Soda. Stiligt med levande glas tycker jag.

Om vi såg många ponchos och caper förra hösten, så är det nästan ännu fler nu. De finns i alla prisklasser – här en lyxig vacker från Dagmar.

I veckan kom nyheten att det blir television av Patti Smith:s Just Kids. Något att se fram emot och kanske läsa om boken på vägen.

Boråstapeters pressbilder med tapeter med linnestruktur har visats upp på många ställen. Jag tittar inte så mycket på tapeterna som på stylingen och konstaterar att Shaker-stilen med det enkla, det naturliga och det slitna åter firar triumfer i bildvärlden. Det är lite samma som med IKEA:s Sinnerlig. Jag tycker för all del om denna typ av bilder, men det är så homogent i Kinfolkspåren och det ligger långt från hur det ser ut hemma hos mig, så det är inte utan att man kan längta efter något annat.

Klart att jag fastnar i tidigare opublicerade bilder från Prins Charles och Lady Di:s ikoniska bröllop 1981. Även om sagan fick långt ifrån ett lyckligt slut som bekant – inte kunde jag väl tänka mig det när jag satt som nioåring och fantiserade om en sådan där maräng till klänning – så ser de lite lyckliga ut här ändå.

Det har varit mycket familjefilm nu här hemma med dinosaurier och Sagan om Ringen, så det är inte utan att jag längtar efter en riktig “mammafilm” som sonen brukar säga. Woman in Gold med Helen Mirren kan vara precis det jag söker.

Med detta önskar jag er en riktigt fin helg!

Fyrtal: Brittiskt på TV

Såg ni Retro i går? Brittisk Romcom var i fokus med de tre klassikerna Fyra bröllop och en begravning, Notting Hill och Love Actually. Hugh Grant bakom den blå dörren såg jag för inte alltför länge sedan och som premiärminister är han tradition inför varje jul. Fyra bröllop var dock länge sedan jag såg och efter programmet i går måste jag naturligtvis se om den snarast. Det här är en ack så svår genre tycker jag, men faktum är att alla dessa tre är riktiga klassiker för mig. Grant i all ära, men det är även biroller som stannar – framförallt den lite sorgsna och otroligt stilfulla Kirsten Scott Thomas som Fiona med sina stora hattar i Fyra bröllop och så den där bitterljuva sagan med Sarah och Karl i Love Actually. Jag kan inte låta bli att hoppas lite varenda gång jag ser filmen.

På lördag är det dags för sista delen av Indian Summers. Serien om den brittiska kolonialmakten i begynnande fall i 1930-talets Indien är förvisso en snygg kostymproduktion som jag alltid älskar, men här får man även ett vasst manus med tuggmotstånd och riktigt bra skådespelare. Det sägs vara klart för en andra säsong. Hurra för det.

På onsdagar sänds Catastrophe – boy meets girl – men med ett antal bump on the road med brittisk humor när den är som bäst. Det är inte det där gapskrattet, utan fullt av intelligenta underfundigheter och allvar som jag tycker så mycket om. Samtliga sända program ligger kvar på SVT Play – passa på att se den.

Och så har jag sett säsong två av The Fall på Netflix. Första säsongen blev jag riktigt begeistrad i – inte minst när det gällde Gillian Anderssons garderob som jag skrev om här. Vete sjutton vad man skall göra av slutet denna gång, men jag lär se även den tredje säsongen när den dyker upp. Och det är mycket siden även denna gång.

Denna dag när sonen börjar skolan igen, har vi sommar.

Augustivärme – den bästa.

❤

Inspirationen

Jag har tänkt mycket på den i sommar. Den där kära inspirationen. Så härligt naturlig när den finns med en, så saknad när man inte känner den. Det är enkelt att säga – och många säger det – att bildflödet som kommer mot oss i tidskrifter, på bloggar och i olika sociala media är likriktat och att det är “samma” överallt. Jag känner starkt för att inte ens säga det, utan att i så fall försöka visa något annat. Det är det där hederliga You must be the change you wish to see in the world igen. Jag tänker inte samla mig till några stora tankar i detta nu. De kanske kommer framöver – vem vet. För nu nöjer jag mig med att säga att mycket av den inspiration som jag konsumerat i sommar kommer från äldre tidskrifter. Jag har bläddrat i gamla urklipp. En och annan gång har jag sagt förbaskat om att jag slängde alla mina gamla Sköna hem och Elle Interiör från 1995 och framåt när vi flyttade. Jag har botaniserat på loppis bland högarna med tidningar. På bilden syns antikhandlarvåning från Antik & Auktion 2006, omslag Sköna Hem 1994, favoriten Ingegerd Råman som binder buketter i Antik & Auktion 2004 och Reijmyreglas från Antikvärlden 2010. Det är även lite befriande med en tid i de äldre magasinen innan styling och bildbehandling var så gängse och minutiöst utfört som det är numera. Tidlös inspiration. Det brinner jag för i vanlig ordning.

Tid för grönkål

Vi går in i ett nytt skede när det gäller det som är i säsong. I går var det premiär för mig och grönkålen denna augusti. När familjen ville grilla korv, kände jag att sommarens potatissallader hade börjat göra sitt för min del. Då kom jag att tänka på den pasta med grönkål – se recept här – som jag åt mycket förra hösten. Nu gjorde jag bara grönkålsröran enligt följande. Jag fräste scharlottenlök i lite olja, skar ner grönkål (utan mittenstammen), tog över citronzest plus saft, redde av med lite grädde och strödde över valnötter och parmesan. Mums som tillbehör till det mesta denna tid – i går till några chorizo. Det är omöjligt att inte tycka om dessa skördetider. Snart börjar en av sensommarens höjdpunkter också – Bondens marknad. Hjärta på det.

Augustibukett

Flera runda större vaser i klarglas har kommit min väg vid loppisbesök denna sommar. För att fira in det senaste tillskottet band jag mig en trädgårdsbukett av det som blommar nu där ute.

Denna lördag blev det dahlia Café au Lait, rosor Queen of Sweden, New Dawn, Iceberg och Claire Austin, syrénhortensia Limelight, klematis Sommersnow, myrten, chokladblommor och pionblad.

Med hopp om en fin helg!