Klassiker: Mässingsblänk hos Lars Holmström och Arvika

Euforin över att finna den största brickan av Lars Holmström från Arvika mässing har inte riktigt lagt sig ännu. Den står och glänser ute i köket. Ett sådant där fynd som jag blir så in i den glad av att bara titta på. Jag tänkte visa lite mer mässing här.

Lars Holmström (1894-1959) skulle följa i familjens spår att bli hovslagare, men började med konstsmide i Arvika 1921 efter utbildning i Danmark. Holmström var även med och grundade Arvika Konsthantverk 1922 för att verka för lokalt handens verk. 1925 deltog Holmström vid den stora Parisutställningen och blev omnämnd i franska tidskrifter som en särskilt skicklig representant för Swedish Grace med sina ljuskronor och ljusstakar. Lars Holmström har gjort många arbeten till kyrkor, men även till privata miljöer som Rottneros Herrgård i Värmland. Arvika mässing drevs sedan vidare i annan regi, mycket av produktionen baserades på Holmströms design. Jag tycker att brickorna är så vackra! De lyser verkligen upp som små solar och har blivit mycket eftertraktade på den internationella marknaden. The Apartment

Mässingsvindarna blåste sannerligen med vindstyrka över vårt land, även om det nu har avtagit lite till förmån för kalla metaller. Jag har alltid tyckt om mässing och finast är nästan att kombinera det varma med t ex mer kyligt tenn. @anneosterlund.retro Tips på Instagram-konto som kontinuerligt lägger upp skatter från sina samlingar.

Drömspegel! Otroligt vacker form med mässingsblänket från de olika rundlarna. Bukowskis

Ett väggsmycke som heter duga. Prisraket hos Gomér & Andersson

En riktig kändis är denna enorma mässingskrona av Lars Holmström som hänger i det Engelbertska hemmet. Det här är knappast något man finner på sin närmaste loppis, utan här talar vi om höga auktionspriser. Modellen finns även i en mindre lampa och i lampetter, även de mycket eftertraktade. Architectural Digest

Hoppet lever om att någon gång finna de här stiliga lampetterna. De är så vackra i formen och mässing reflekterar ljuset så fint. Bukowskis

Även detta är något av ett drömfynd för min del. Den sjuarmade ljusstaken med sin mjuka form som även såldes av Svenskt Tenn en gång i tiden. @chachamans har lyckats med den bedriften. Även det är ett loppiskonto som jag rekommenderar.

Mässingsblänk det finaste är.

Normala människor

Normala människor avslutades i går. I alla fall om man i likhet med mig slukade alla resterande sex avsnitten på en kväll. I dag sitter jag med en kvardröjande känsla av melankoli och stora tankar efter den känslomässiga turbulensen. Jag måste nog se om allt i lite makligare takt och begrunda. Det var länge sedan jag föll så hårt för en TV-serie. Den gripande berättelsen om Marianne och Connell kanske landar lite extra just i denna oroliga vår. Tidlös kvalitet i alla detaljer, skådespelare med kemi och styrkan att beröra. Har ni sett? Annars rekommenderar jag så klart. Den är förmodligen mest fördelaktig i mindre doser, men den självkontrollen hade uppenbarligen inte jag. I trädgården blommar de allra sista Kungsängsliljorna, medan de första syrenerna är på väg att slå ut. Vackra maj.

I säsong: Ramslökssoppa

Nu skulle jag möjligen helst säga att jag har stått i ett grönt svagt vitlöksdoftande hav och plockat egen, men det får bli en annan gång. Det här är gotländsk ramslök från Ica. Fint så. Jag ville finna en riktigt god vårsoppa där man riktigt känner smaken av klorofyll.

Jag fann min väg till detta KRAV-recept av kökschefen på Lilla Bjers. Jag tog i mer buljong, mer créme fraiche och hade inte mer än en fjärdedel av den ordinerade ramslöken, men ack så gott. Jag tror på en slät soppa till förrätt, men till lunch lade jag i kall överbliven lax från kylen och åt några smörgåsar med cheddar till. Rekommenderas varmt!

Ge mig tio: Mönster med djur

Mitt textilfynd från i helgen – nästan tre meter vackra Leonard av Bitte Stenström för Sandbergs – fick mig att fundera lite över mönster med djur. När jag tittade runt här hemma fann jag en försvarlig mängd av detsamma. Dags för ett “Give me ten” med ett urval av sådant jag tycker om.

En favorit är Emma von Brömssens Stäpphöna som designades för Svenskt Tenn, men som nu trycks i egen design. Det är något med den snillrika penselföringen som liksom målar fram fågeln. Foto: Emma von Brömssen

När det hänger längder av Sandersons klassiker Tally Ho på loppis är det mycket svårt att motstå. Det trycktes redan 1948. Nu är jag möjligen ingen anhängare av engelsk jakt, men det är något urbrittiskt med detta tyg där hästar och hundar spelar stor roll som jag tycker om – framförallt på hösten.

Man kan förlora sig i många av franska Manuel Canovas textilier. En favorit som finns på den stående klassikerlistan är Le Cabinet de Curiosites. Som att ha ett tittskåp som tyg med fjärilar, snäckor och koraller. Tidlöst vackert och fantasieggande.

En annan favorit som stod på klassikerlistan många år innan den kom till hemmet är Brunschwig & Fils Le Zebre. Det handtryckta tyget med zebraränder har en förmåga att passa in överallt och lyfta allt det kombineras med tycker jag. En sann klassiker.

Det får bli ett tyg till från Manuel Canovas. Bengale är en klassisk toile de jouy med exotiska djur. Den orange-rosa färgställningen var en av mina första tygförälskelser. Den hänger med än – här hemma i en bricka – även om man numera möjligen tar på sig lite andra glasögon när det gäller avbildningen av det koloniala Indien.

Textiltätt bibliotek med bland annat William Morris The Brooke med hjortar. Bild: Svenskt Tenn

De broderade slingorna i May Morris Kelmscott Tree från förra årets kollektion är möjligen inget man springer på nästa loppisrunda, men så vackert! De stora träden med fåglarna på grenarna är verkligen något extra.

Inget urval av textilier utan något från Svenskt Tenn. Estrid Ericsons Elefanter är förmodligen ett av de mest kända svenska textilmönstren. Det trycktes för första gången på slutet av 1930-talet och var inspirerat av en förlaga från Belgiska Kongo. Här syns även Josef Franks Gröna fåglar. Bild: Svenskt Tenn

GP & J Bakers Lotus är en riktig klassiker som här hemma återfinns i en kudde. Det blev en riktig fixstjärna inredningsmässigt, inte minst efter att Elsa Billgren köpt en äldre soffa på auktion i tyget. Mönstret är hämtat från en målad sidenrulle från Mingdynastin med bland annat kungsfiskare och häger. Fotografi: Elsa Billgren

Jag avslutar med min stora favorit. Om jag bara var tvungen att välja ett endaste mönster med djur – hemska tanke! Då blir det Josef Franks Anakreon. Fotografi: Wrede fastighetsförmedling

Mönstret skapades 1938 med inspiration av en gammal fresk från palatset Knossos på Kreta. Det innehåller det mesta, är mycket varierat beroende på vilken del av mönstret man tittar på och så tycker jag om hur fågeln är tecknad. Pall klubbad av Stockholms auktionsverk.

For the love of a classic

7 a week: Sköna maj

Är du en person som bär hatt? Jag har blivit det med min Panamahatt. Det är ju faktiskt ruskigt praktiskt med hatt som skuggar ansiktet på sommaren. @underbaraclaras skriver så träffande om sin pappa som talar om ”klena hattnerver” som i att inte våga eller känna sig bekväm med att bära hatt fast man egentligen vill. De klena nerverna har således fått lite fart under vingarna för min del. Toast

Hur har du det med frukostvanorna? Jag är rutinmänniska ut i fingerspetsarna och varierar mig i princip aldrig. Tantens gröt som Johanna Bradford gör lockar, men det får nog bli mellanmål eller liknande för min del.

I dag har jag skolat om mina sista luktärtsplantor. Det är otaliga små pytsar som står utanför växthuset, men jag brukar ge bort också. Museer är stängda både här i Sverige och utomlands, vilket gör att mycket blir virtuellt tillgängligt. Garden Museum i London har exempelvis lagt ut en katalog till sin senaste utställning om trädgårdsmåleri 1919-1939. Jag hamnade hos dem genom någon slingrig väg på Instagram. Underbart att det finns ett museum i London tillägnat den brittiska trädgården! Dit skulle man vilja åka någon gång. Miss Edith inspects the Sweetpea av Charles Mahoney 1934.

Kanske skall jag ge mig själv den där inramningen till Kristin och Hannas livesändning om trädgård som jag brukar lyssna på i efterhand på söndagskvällen. Godaste chipsen? Lövtunna saltade från Bjäre. Titta in på deras Instagram på söndagar för att komma rätt – @krickelin @hannawendelbo. Fotografi: Hanna Wendelbo

Sedan laddas tekannan till Last tango in Halifax, som jag av någon outgrundlig anledning helt missat. Jag letade efter en ny serie med Nicola Walker efter grav The Split-abstinens och hamnade här. Jag har endast sett tre avsnitt av säsong ett, men det här kan vara precis vad som ordineras i oroliga tider. Feelgood är så otroligt slitet, men här passar det faktiskt utmärkt. Om två äldre människor som möts efter att ha varit kära när de var unga och deras familjer. Jag fastnade på en gång.

Kvällssolen vill man ju möta på detta sätt, nedsjunken i favoritsoffan. Jag är inte en sådan som målar om hemma, men nog börjar man fundera på vad ett skifte kan göra med ett rum när man ser Sofia Woods väggar. Ett helt nytt rum. Inspirerande.

I början av våren blir man alldeles till sig när man ser något litet gult i dikesrenen. Årets första tussilago! Nu är det fullt av maskrosor överallt. Jag och en vän pratade precis om estetiken i dem och att de inte är alldeles lätta att tänka in i det vackra. Men se här. Som på beställning visar @robinhhlucas var skåpet skall stå. Det får bli en utmaning till mig själv till något kommande arrangemang.

Väl mött nya veckan!

Lördagsloppis

I dag var jag på en klassisk lördagsrunda i några av de välgörenhetsaffärer som jag brukar besöka här i Linköping. Det känns länge sedan man rörde sig i sina vanliga cirklar. Nu är det skyltar, handskar på och avståndsmarkeringar i golvet. Fint så i dessa speciella tider. Mina köp tillhör de kategorier som jag har en tendens att samla på mig av. Det är nödvändigt att vara selektiv när det gäller såväl randiga skjortor, som blåvitt porslin och kannor. De här lyckades passera nålsögat dock. En äldre kanna med vackert mönster – ingen firmastämpel i botten utan endast några tryckta symboler för 3 L och en bokstav. Sådant kan få mig att inte köpa. Inte så att jag endast köper märken, men jag är svag för att veta vad jag köper och att det oftast signalerar kvalitet. Men se där så fin den blev när den kom i ett trädgårdssammanhang. Mönstret Willow är desto mer bekant – här i form av äggkopp. Och en kvalitetsskjorta för tjugo kronor lämnar man inte kvar. Lite stor, men därmed perfekt att ha till trädgårdsarbete.

Det här är nostalgi och kvalitet ut i fingerspetsarna. När interiörbutiken och flaggskeppet Lindholms låg inne i staden, vallfärdade vi dit. Vi stod och bläddrade i textilkataloger med prover i samma takt som inredningsintresset tog fart på allvar. Oftast stannade det vid drömmar. Det var många engelska tyger, men svenska Sandbergs fick pulsen att öka. Numera är de ett renodlat tapetföretag, men då var textilierna i fokus. Ett av signum-trycken var Leonard av Bitte Stenström. Jag har fortfarande kvar tryckta broschyrer från då. Man samlade den inspiration man kunde få i ett tidevarv som inte var digitalt. Numera finns den i tapet. I dag fann jag nästan tre meter av detta fantastiska tyg för sjuttio kronor. Vad jag skall göra av det vet jag inte riktigt. Lyxig duk, gardinlängd eller spara för att klä om något? Det är verkligen tidlös kvalitet i såväl material som design.

Fredagssvepet 18/2020

Sköna maj välkommen med regn och grå himmel. Jag tänker i alla fall middag med vårsmaker som ramslök och rabarber. Jag får återkomma i den frågan om veckohandlingen levererar. Tänk att en vanlig tur till affären skulle komma att omgärdas med överväganden och riskbedömningar denna vår. Det såg man inte komma. Inte heller att besöksmål i Sverige kanske inte kommer att vara möjliga när sommaren nalkas. Millesgården är ett av mina finaste museer, men en resa till Stockholm känns långt bort nu. De har öppnat upp nu i alla fall och i likhet med många andra ställen har de det svårt när besöksantalet går ned. Vyn på bilen är en av mina personliga fvoriter. Grinden med Ruth Milles citat “Låt mig verka medan dagen brinner” är en variant av Carpe Diem som jag tycker mycket om. Bild: Millesgården

I Skåne har den stora Josef Frank-utställningen öppnat på Sofiero. Man hoppas ju fortfarande på att det skall gå att åka dit i sommar, men allt verkar högst osäkert för tillfället av naturliga orsaker. Terese var på visning och har många fina bilder på sin blogg.

Så vackert med floran – här Delhi – som intar rummet och även Franks klassiska karmstol 591. – Blomman är i centrum både för Svenskt Tenn och Sofiero och vi har båda dessutom en historisk koppling till herbarium. Därför kändes det roligt att få utveckla Josef Franks herbarium – men i textila mönster. Genom arbetet med Josef Franks flora upptäckte jag att många växter är återkommande i Franks mönster och att mönstret Hawaii innehåller både tulpan, Liljekonvalj och Bellis, vilket förvånade mig säger Karin Södergren, curator på Svenskt Tenn och för utställningen. Som sagt, hoppet lever fortfarande om att få uppleva detta på plats. Bilder: Elisabeth Terese. Text utdrag ur pressmeddelande från Svenskt Tenn.

Även här på hemmaplan är mycket inställt. Vi brukar alltid gå på trädgårdsmarknaden Jättegrönt i Gamla Linköping helgen som kommer, men av det blir det intet i år. Kanske får jag ta en promenad i regn en vanlig vardag som jag gjorde förra året. Social distansering, men syrenerna doftar lika fantastiskt som vanligt.

Blus från H&M – förslagsvis med ett stort fång blommor i famnen också för att fullända det hela.

De finaste av motiv av Hilma af Klint på dessa frimärken som precis släppts.

Det är stört omöjligt att inte stanna till och begapa naturens under vid åsynen av en Magnolia. Malin Persson har ett sådant fint gammalt träd i sin trädgård. Och i samband med detta spelas dagens musik – Magnolia med Ana Diaz.

I det som komma skall tycker jag mig se större lite mer naivistiska oljemålningar igen. Det skorrar lite för mitt öga och kräver kanske en speciell miljö för att kännas som något i tiden. Jag tänker på min morfar och mormors tavlor över soffan. På bordet framför stod det alltid en skål med hårda karameller som man alltid smög in och tog av. Men titta här till exempel hos @camillaeleonora. Sika Design/Artilleriet.

Så är jag förälskad i en TV-serie Normala människor på SVT. Jag har inte läst boken, utan är blank inför Marianne och Connells kärlekssaga. Nu skall sägas att jag har en viss vurm för tonårsserier, men det här är allmänmänskligt. De resterande avsnitten släpps på tisdag. Fantastiska skådespelare, melankolisk stämning och när man avslutar en mental härdsmälta av kärlek med en av världens bästa nostalgilåtar – Yazoos Only You. Då är man i hamn.

Med detta hoppas jag att ni alla får en fin fortsättning på helgen!

Valborg

Du kanske aldrig når dit du vill nå
Men du når mig
Du kanske aldrig får den du vill få
Men du får mig

Håkans Valborg så klart. Alltid med ett stänk av vemod där vid elden. När jag tänker på hur jag stod där och längtade så mycket. Att få ha min hand i någon annans. Och känna livet i mig. Många år senare vid samma eld med mina barn springandes runt benen. Tjatandes om korv och godispåsar och att få gå närmare. Röklukten i deras fleecejackor när jag lyfte upp dem och de lade sina armar runt min hals.

Det blir kväll till sist, snart ska majelden tändas. Och nu ska väl sandalerna på. Nej, det ska de inte. Mamma säger ifrån, kan man tänka sig. “Vad ska man köpa sandaler för om man nu hela tiden ska gå runt i de här gamla kängorna?”

Madicken på väg till elden så klart. Alla gånger jag har stått där och frusit. Lite för tunt klädd för att det är ju vår ändå. Eller så har jag klokt resignerat i förhand för isande aprilvindar. Vårtalen vid elden. Karin Boye. Knopparna som brister. Alltid med ett mått av det sentimentala.

Snart är sommarn här i purpurvågor
guldbelagda, azurskiftande
ligga ängarne i dagens lågor
och i lunden dansa källorne

Vintern rasat ut så klart. Tanken om att allt ligger framför oss ännu en gång. Naturen skänker vissheten, men i år vinner oron och rädslan alltfler tankebanor. Det svarta när himlen ler i vårens ljusa kvällar och solen kysser liv i skog och sjö. Snart blommar syrenerna. En begravning väntar. En sjuttioåring ska firas. En studentmössa ska tas på. På väg mot sommaren.