Author Archives: Weronica

7 a week: Sköna maj

Är du en person som bär hatt? Jag har blivit det med min Panamahatt. Det är ju faktiskt ruskigt praktiskt med hatt som skuggar ansiktet på sommaren. @underbaraclaras skriver så träffande om sin pappa som talar om ”klena hattnerver” som i att inte våga eller känna sig bekväm med att bära hatt fast man egentligen vill. De klena nerverna har således fått lite fart under vingarna för min del. Toast

Hur har du det med frukostvanorna? Jag är rutinmänniska ut i fingerspetsarna och varierar mig i princip aldrig. Tantens gröt som Johanna Bradford gör lockar, men det får nog bli mellanmål eller liknande för min del.

I dag har jag skolat om mina sista luktärtsplantor. Det är otaliga små pytsar som står utanför växthuset, men jag brukar ge bort också. Museer är stängda både här i Sverige och utomlands, vilket gör att mycket blir virtuellt tillgängligt. Garden Museum i London har exempelvis lagt ut en katalog till sin senaste utställning om trädgårdsmåleri 1919-1939. Jag hamnade hos dem genom någon slingrig väg på Instagram. Underbart att det finns ett museum i London tillägnat den brittiska trädgården! Dit skulle man vilja åka någon gång. Miss Edith inspects the Sweetpea av Charles Mahoney 1934.

Kanske skall jag ge mig själv den där inramningen till Kristin och Hannas livesändning om trädgård som jag brukar lyssna på i efterhand på söndagskvällen. Godaste chipsen? Lövtunna saltade från Bjäre. Titta in på deras Instagram på söndagar för att komma rätt – @krickelin @hannawendelbo. Fotografi: Hanna Wendelbo

Sedan laddas tekannan till Last tango in Halifax, som jag av någon outgrundlig anledning helt missat. Jag letade efter en ny serie med Nicola Walker efter grav The Split-abstinens och hamnade här. Jag har endast sett tre avsnitt av säsong ett, men det här kan vara precis vad som ordineras i oroliga tider. Feelgood är så otroligt slitet, men här passar det faktiskt utmärkt. Om två äldre människor som möts efter att ha varit kära när de var unga och deras familjer. Jag fastnade på en gång.

Kvällssolen vill man ju möta på detta sätt, nedsjunken i favoritsoffan. Jag är inte en sådan som målar om hemma, men nog börjar man fundera på vad ett skifte kan göra med ett rum när man ser Sofia Woods väggar. Ett helt nytt rum. Inspirerande.

I början av våren blir man alldeles till sig när man ser något litet gult i dikesrenen. Årets första tussilago! Nu är det fullt av maskrosor överallt. Jag och en vän pratade precis om estetiken i dem och att de inte är alldeles lätta att tänka in i det vackra. Men se här. Som på beställning visar @robinhhlucas var skåpet skall stå. Det får bli en utmaning till mig själv till något kommande arrangemang.

Väl mött nya veckan!

♡

Lördagsloppis

I dag var jag på en klassisk lördagsrunda i några av de välgörenhetsaffärer som jag brukar besöka här i Linköping. Det känns länge sedan man rörde sig i sina vanliga cirklar. Nu är det skyltar, handskar på och avståndsmarkeringar i golvet. Fint så i dessa speciella tider. Mina köp tillhör de kategorier som jag har en tendens att samla på mig av. Det är nödvändigt att vara selektiv när det gäller såväl randiga skjortor, som blåvitt porslin och kannor. De här lyckades passera nålsögat dock. En äldre kanna med vackert mönster – ingen firmastämpel i botten utan endast några tryckta symboler för 3 L och en bokstav. Sådant kan få mig att inte köpa. Inte så att jag endast köper märken, men jag är svag för att veta vad jag köper och att det oftast signalerar kvalitet. Men se där så fin den blev när den kom i ett trädgårdssammanhang. Mönstret Willow är desto mer bekant – här i form av äggkopp. Och en kvalitetsskjorta för tjugo kronor lämnar man inte kvar. Lite stor, men därmed perfekt att ha till trädgårdsarbete.

Det här är nostalgi och kvalitet ut i fingerspetsarna. När interiörbutiken och flaggskeppet Lindholms låg inne i staden, vallfärdade vi dit. Vi stod och bläddrade i textilkataloger med prover i samma takt som inredningsintresset tog fart på allvar. Oftast stannade det vid drömmar. Det var många engelska tyger, men svenska Sandbergs fick pulsen att öka. Numera är de ett renodlat tapetföretag, men då var textilierna i fokus. Ett av signum-trycken var Leonard av Bitte Stenström. Jag har fortfarande kvar tryckta broschyrer från då. Man samlade den inspiration man kunde få i ett tidevarv som inte var digitalt. Numera finns den i tapet. I dag fann jag nästan tre meter av detta fantastiska tyg för sjuttio kronor. Vad jag skall göra av det vet jag inte riktigt. Lyxig duk, gardinlängd eller spara för att klä om något? Det är verkligen tidlös kvalitet i såväl material som design.

♡

Fredagssvepet 18/2020

Sköna maj välkommen med regn och grå himmel. Jag tänker i alla fall middag med vårsmaker som ramslök och rabarber. Jag får återkomma i den frågan om veckohandlingen levererar. Tänk att en vanlig tur till affären skulle komma att omgärdas med överväganden och riskbedömningar denna vår. Det såg man inte komma. Inte heller att besöksmål i Sverige kanske inte kommer att vara möjliga när sommaren nalkas. Millesgården är ett av mina finaste museer, men en resa till Stockholm känns långt bort nu. De har öppnat upp nu i alla fall och i likhet med många andra ställen har de det svårt när besöksantalet går ned. Vyn på bilen är en av mina personliga fvoriter. Grinden med Ruth Milles citat “Låt mig verka medan dagen brinner” är en variant av Carpe Diem som jag tycker mycket om. Bild: Millesgården

I Skåne har den stora Josef Frank-utställningen öppnat på Sofiero. Man hoppas ju fortfarande på att det skall gå att åka dit i sommar, men allt verkar högst osäkert för tillfället av naturliga orsaker. Terese var på visning och har många fina bilder på sin blogg.

Så vackert med floran – här Delhi – som intar rummet och även Franks klassiska karmstol 591. – Blomman är i centrum både för Svenskt Tenn och Sofiero och vi har båda dessutom en historisk koppling till herbarium. Därför kändes det roligt att få utveckla Josef Franks herbarium – men i textila mönster. Genom arbetet med Josef Franks flora upptäckte jag att många växter är återkommande i Franks mönster och att mönstret Hawaii innehåller både tulpan, Liljekonvalj och Bellis, vilket förvånade mig säger Karin Södergren, curator på Svenskt Tenn och för utställningen. Som sagt, hoppet lever fortfarande om att få uppleva detta på plats. Bilder: Elisabeth Terese. Text utdrag ur pressmeddelande från Svenskt Tenn.

Även här på hemmaplan är mycket inställt. Vi brukar alltid gå på trädgårdsmarknaden Jättegrönt i Gamla Linköping helgen som kommer, men av det blir det intet i år. Kanske får jag ta en promenad i regn en vanlig vardag som jag gjorde förra året. Social distansering, men syrenerna doftar lika fantastiskt som vanligt.

Blus från H&M – förslagsvis med ett stort fång blommor i famnen också för att fullända det hela.

De finaste av motiv av Hilma af Klint på dessa frimärken som precis släppts.

Det är stört omöjligt att inte stanna till och begapa naturens under vid åsynen av en Magnolia. Malin Persson har ett sådant fint gammalt träd i sin trädgård. Och i samband med detta spelas dagens musik – Magnolia med Ana Diaz.

I det som komma skall tycker jag mig se större lite mer naivistiska oljemålningar igen. Det skorrar lite för mitt öga och kräver kanske en speciell miljö för att kännas som något i tiden. Jag tänker på min morfar och mormors tavlor över soffan. På bordet framför stod det alltid en skål med hårda karameller som man alltid smög in och tog av. Men titta här till exempel hos @camillaeleonora. Sika Design/Artilleriet.

Så är jag förälskad i en TV-serie – Normala människor på SVT. Jag har inte läst boken, utan är blank inför Marianne och Connells kärlekssaga. Nu skall sägas att jag har en viss vurm för tonårsserier, men det här är allmänmänskligt. De resterande avsnitten släpps på tisdag. Fantastiska skådespelare, melankolisk stämning och när man avslutar en mental härdsmälta av kärlek med en av världens bästa nostalgilåtar – Yazoos Only You. Då är man i hamn.

Med detta hoppas jag att ni alla får en fin fortsättning på helgen!

♡

Valborg

Du kanske aldrig når dit du vill nå
Men du når mig
Du kanske aldrig får den du vill få
Men du får mig

Håkans Valborg så klart. Alltid med ett stänk av vemod där vid elden. När jag tänker på hur jag stod där och längtade så mycket. Att få ha min hand i någon annans. Och känna livet i mig. Många år senare vid samma eld med mina barn springandes runt benen. Tjatandes om korv och godispåsar och att få gå närmare. Röklukten i deras fleecejackor när jag lyfte upp dem och de lade sina armar runt min hals.

Det blir kväll till sist, snart ska majelden tändas. Och nu ska väl sandalerna på. Nej, det ska de inte. Mamma säger ifrån, kan man tänka sig. “Vad ska man köpa sandaler för om man nu hela tiden ska gå runt i de här gamla kängorna?”

Madicken på väg till elden så klart. Alla gånger jag har stått där och frusit. Lite för tunt klädd för att det är ju vår ändå. Eller så har jag klokt resignerat i förhand för isande aprilvindar. Vårtalen vid elden. Karin Boye. Knopparna som brister. Alltid med ett mått av det sentimentala.

Snart är sommarn här i purpurvågor
guldbelagda, azurskiftande
ligga ängarne i dagens lågor
och i lunden dansa källorne

Vintern rasat ut så klart. Tanken om att allt ligger framför oss ännu en gång. Naturen skänker vissheten, men i år vinner oron och rädslan alltfler tankebanor. Det svarta när himlen ler i vårens ljusa kvällar och solen kysser liv i skog och sjö. Snart blommar syrenerna. En begravning väntar. En sjuttioåring ska firas. En studentmössa ska tas på. På väg mot sommaren.

♡

Ett hjärtklappsfynd: Lars Holmströms brickor

Som sagt, loppissäsongen är sannerligen inte vad den brukar vara denna vår av förklarliga skäl. Visst vill man fortfarande stötta de välgörenhetsorganisationer som så väl behöver sina intäkter, men det sker med reservationer och överväganden. Fynden har således inte duggat tätt, men även snabba besök på väg till mataffären kan ge utdelning. Ett sådant hjärtklappsfynd för min del är denna bricka av Lars Holmström för Arvika mässing. Jag har några mindre varianter, men det här är den största storleken i skimrande mässing. Putsmedlet fick gå varmt – använder oftast Häxan – och några märkliga beläggningar av plast tog tid att få bort – men nu. Som en glänsande sol på väggen. Jag tycker att den hamrade bården är så vacker. Allt blir fint på den – tänk uppdukad aperitif med tilltugg med äldre gröna remmare. Eller en Afternoon Tea i skuggan. Kom du ljuva sommar.

Citronerna skall bli till Lemon Curd i eftermiddag. Växthusnyckeln med ekollonet i knippan ligger väl synlig för att påminna om att kolla till allt ordentligt i samklang med väderapparna. I natt hade vi frost här. Den lilla tavlan tror jag inte att jag har visat. Även den är köpt på loppis – stilleben av Inge Pettersson. Och så fick de klassiska orden komma upp här på köksväggen för att få ihop känslan. Bless this house oh Lord we pray, make it safe by night and day. Det här är ett amerikanskt underlägg i tunnare material som sägs vara förlaga till det som numera säljs på Svenskt Tenn. Hjärtklappsfynd ändå. Det är något alldeles extra med dem.

♡

En daggkåpa ville jag vara

Melankolin tog över sinnet i samma stund som det stilla vårregnet började falla. Man kan tänka sig att epidemiologerna skänker en tacksamhetens tanke till nordanvindarna inför Valborgshelgen. Kylan gör nog att vi med större ro tar oss an det lilla som vi är nödda till i denna tid. Den symboliska elden, samvaron och sångerna om vintern som rasat ut, får vi ha inom oss i år.

En daggkåpa ville jag vara och bära daggpärlor klara. I kjol så fin med uddig kant, det skulle allt vara fasligt grant. [Lena Andersson: Majas Alfabet]

Min pappa förde en kamp mot daggkåporna i trädgården hemma. De bredde ut sig och tog plats så att mycket annat inte fick komma upp. Med ett varningens finger fick jag plantor som han grävt upp. Och pappa har rätt. Som han brukar ha. De breder ut sig och tar för sig. De är en tacksam marktäckare som är som vackrast så här i början av säsongen när de fångar regnet på ett sätt som inget annat grönt förmår. Sedan blommar de med limegula skira stänglar som är oumbärliga i buketter som sällskap till pioner. Man kan även ha dem som solitärer i vas för ett mer minimalistiskt uttryck. Om man orkar klipper man ned dem efter blomning. Då kommer de ofta igen samt att de inte fröar av sig så mycket och sprider sig vidare. Mot slutet av sommaren tycker jag mindre om dem, men det är svårt att skina hela tiden. En trädgårdens trotjänare, essentiell i en mormorsrabatt. Och vem kan bestrida en Alchemilla där vattnet i mitten – som en pärla – var en viktig ingrediens för alkemisterna i framställningen av guld.

♡

Trädgårdsbuketten i april

Johanna Bradford har startat taggen #månadensträdgårdsbukett. Eftersom jag gör många buketter under säsong, vill jag gärna vara med. Och visst får man komplettera sin egen trädgård med dikesrenen och ödetomtens sly? Så får det lov att bli i detta vårfyrverkeri denna dag då regnet hänger i luften.

Arrangemanget är skapat med hönsnät i gammal soppterrin. Jag återkommer ofta till den i mina buketter, speciellt när man vill ha en mer romantisk stämning som det blir med dessa ingredienser. Fläder växer inte hemma hos mig, annars är det tulpaner, kungsängsliljor,pärlhyacint, julros, förgätmigej, syren, vinbär och några kvistar med äppelblom från egna ägor. Jag blir alltid gråtmild i Valborgstider när studentsången ljuder över nejden – i år i digital form. Nu grönskar det med gosskör öppnar tårkanalerna på en gång. Sköna maj. Du är så välkommen.

♡

7 a week: After gardening

Dags att hoppa ur trädgårdsstövlarna, skrubba händerna från all jord och svida om till en “after gardening” i kvällssolen. Från Bible of British Taste. Missa inte deras nya “guest stories”, här av Ben Pentreath som har hus i Dorset med Charlie McCormick – båda profiler på Instagram. Hela inlägget kan man läsa här.

På med skir rutig bomullsblus med puffärm och knäppning fram tillsammans med ljusa byxor med hög midja. Other Stories.

Fötterna får sträcka ut sig i ett par Shangies by Stilov/Berså Butik.

Och kanske lite vädring av sommarens halsband så här lite i förhand? Sophie by Sophie. Barockpärlor är så fint och finns i många olika prisklasser.

Och så på med den stora hatten, även det lite sommarrepetition. Fint skall det vara på vår “after gardening”. Eliurpi

Vi häller upp iskall lemonad i glasen, bläddrar lite i äldre brittiska trädgårdsklassiker och utbyter trädgårdshemligheter. @lukeedwardhall fick mig att googla på utgåvor av Vita Sackville-Wests böcker. Så vackra!

Sedan sätter vi benen i kors, är rysligt nöjda över dagsverket i det gröna och gungar loss i de ultimata hammockarna i Gocken Jobs Rabarber tills aprilmörket sänker sig. Vilka är med?! Från Jobs-utställningen på Vandalorum.

♡