Author Archives: Weronica

Bara vackra ting: 7 a week

THINGS I LOVE: När jag knappt har hunnit återhämta mig efter känslan att klä mig i GP J & Bakers mönstervärld genom H&M:s försorg, kommer nyheten om nästa samarbete. I oktober släpps en kollektion med William Morris! Jag har inte läst om det i svenska media ännu – fick upp spåret genom @ostermalmstextil på Instagram – men Elle Decoration UK har med en blänkare i sitt nya nummer och The Guardian har en fin bildserie i helgen. Kan man komma över en knytblus i klassiska Pimpernel ? Hur perfekt på en skala?

RIGHT NOW: Ellen Dixdotters hem som visats till försäljning hos Historiska Hem kapslar in mycket av det som syns mycket för tillfället, men som även har ett klassiskt uttryck. Strån i vas – närodlat i närmsta dikesren om man inte nödvändigtvis måste ha det trendiga pampasgräset – skulpturer, rustik keramik och färgade ljus. Vackert och vilsamt, även om jag själv aldrig klarar att hålla en sådan softad färgskala på större ytor. Det har sagts ett tag nu att stilleben är på väg ut, men den uttrycksformen är alltid nummer ett i min bok.

VINTAGE: Min kärlek till det bruna, rustika porslinet tycks vara här för att stanna. Jag har skrivit om det förut – då om Old Höganäs – och säger det igen. Det här porslinet är det verkligen fyndläge på! Jag återkommer med ett samlingsinlägg framöver i denna stil – för nu dricker jag te i min nya kanna från Wedgwoods Pennine-serie som lanserades på sextiotalet. Här syns den hos @baravackrating.

FLOWERS: Som sagt – de torkade blommorna är överallt för tillfället. Nu på hösten mixar jag gärna det vissnande i trädgården med det som fortfarande blommar för att följa säsongerna även i buketterna. Lady Jotyns färgkarta för 2019 – här LADY Pure Color 20120 Organic Red.

MY PRECIOUS: När jag är inne på spåret med torkade växter påminner jag om de klassiska skärmarna från Carl Malmsten. Jag skrev ett inlägg om dem här i vintras. Jag har haft min loppisfyndade i skåpet i sommar, men när mörkret nu sänker sig är det dags att se över alla ljuskällor igen.

INSPIRATION: Kristin på Krickelins har varit och hälsat på Marie på Håkesgård som hade självplock på sina dahlior i helgen. Mina fyrtio knölar kändes med ens lite futtiga när jag blickade ut över denna blomprakt. Dahlior är verkligen en källa till trädgårdsglädje nu i september! Jag skall visa mina här snart och återkomma till favoriter bland årets varianter. Så fin kombination hos Håkesgård med dillkronor och tagetes. Inspirerande! Fotografi: Kristin Lagerqvist

AMORE: Jag har alltid varit svag för manchester och nu går det verkligen att få sitt lystmäte. Min kära Bara Vackra Ting-kollega Jenny är igång med sin blogg igen och visar en orange jacka från Åhlens. Mina ögon har bland annat fastnat för den här rosa kavajen från Other Stories. Manchester i någon form lär det bli i höst.

Jag antar att jag inte är ensam om att ha suttit uppe och tittat på valvakan i går. I år fick den en extra dimension då mina tonåringar har börjat intressera sig i frågor. Som jag skrev i går på Instagram: Det jag vill ge mina barn är samtalets betydelse och att aldrig sluta argumentera för och diskutera det som känns viktigt. Mina bästa stunder med dem är när de sitter kvar efter maten och vi pratar om allt mellan himmel och jord till tonerna av deras Spotifylistor. Samtalet förs på olika nivåer i ett samhälle men börjar alltid hemma vid köksbordet. Många samtal återstår nu för att få en nationell lösning. Vi går en oviss tid till mötes, men förhoppningsvis stärks vi i grunden av att försöka finna sammanhang igen.

Väl mött nya veckan!

Lördagsgodis: Innergård i Malmö

Veckans lördagsgodis hittar vi på en innergård i Malmö till salu hos Bolaget. Jag hyser en aldrig sinande kärlek till just innergårdar. Det är något alldeles speciellt med det kringbyggda och att sitta omgärdad av väggar ute. När det kombineras med kullerstenar, klätterväxter och en vacker fasad är det nästan oslagbart. Och här är det så vackert!

Den putsade fasaden är rosa och detaljerna är målade i en mörk petroleumfärg. Djärvt på sitt sätt och på dessa skymningsbilder ger de ett mjukt ljus till den upplysta innergården.

Jag faller för stylingen här och att man skapat ett sammanhang som gör att drömmar börjar vävas om att själv sitta vid det där bordet och äta middag vid de fladdrande ljuslågorna. Än finns det tid till uteliv. Bilderna är från objekt till salu hos Bolaget.

Fredagssvepet 36/18

Det blev en vecka i säsongens första förkylnings tecken, men det tillhör ju hösten det med. Jag samlar mig ändå till ett klassiskt svep och tar min början i de produkter som tagits fram för Nationalmuseums öppning. Maria på Husligheter har gjort ett stort bildsvep med bilderna av Pia Ulin – titta in där och hänförs av modern design. En av mina favoriter är Carina Seth Andersson. Hon har bland annat gjort vaser som blåses på Skruf och så servisen ovan för Designhouse Stockholm. Behöver världen och mina skåp fler tekoppar kan man fråga sig? Sannolikt inte, men jag tycker om helhetsgreppet av Nationalmuseum i denna designsatsning där det moderna får möta den klassiska miljön och konsten. Fotografi: Pia Ulin genom Husligheter

Åhléns klassiska linje Wera samarbetar med magasinet Style By i höst. Kollektionen innehåller hög modegrad, men bärs framförallt av det klassiska. Jag tycker om att det enkla får ta uttryck även i kampanjbilder.

Jag skrev om reproduktionerna av den tyske fotografen Karl Blossfeldt tidigare i somras, men nu efter Formex börjar de synas på mer bred front. Det är något tidlöst vackert med dessa närbilder på växter och det känns som om de kan passa in i olika typer av miljöer. Sköna Ting.

Jodå, visst är Miss Fishers Murder Mysteries en serie att ta sig an. Det är trivseltelevision med lite udd – fint så. Jag rekommenderar den absolut om man gillar vackra miljöer och lättsamma mysterier. De tre säsongerna finns på Netflix och det lär vara film på gång.

Jag brukar inte sällan ta upp editorials från Other Stories här, just för att de är så duktiga på att ligga i säsong med vackra bilder. Denna gång tål det att titta närmare på Paris-stylisten Camille Bidault-Waddington, hennes tips och lägenhet. Läs även intervju i Elle. Allt är så fint och jag blir mycket inspirerad även om den där helvita outfiten skulle göra mig nervös att gå runt i!

Mer verklighetsförankring än Miss Fisher säkerligen i brittiska The Split med Nicola Walker som skilsmässoadvokaten Hanna Stern. Premiär på SVT i morgon – jag tänker ge den en chans. Och så ska jag se ikapp En kvinnas fall – även den på SVT Play som jag läst så mycket gott om. Det blir fler serier nu när mörkret sänker sig tidigt.

Fredagsblommor

och Seinabo Seys nya album.

Med detta hoppas jag att ni alla får en riktigt fin helg!

♡

Fredagssvepet 35/18

Vi har den sista dagen i augusti. Här hos mig smattrar regnet på rutorna och känslan av höst kommer allt närmare. Än finns det hopp om varma milda dagar. I trädgården regerar dahliaprimadonnorna. De är verkligen en glädje så här års när mycket annat börjar gå till vila. Det är ofta nu och fram till frosten som de når sin topp. Den vackraste deadheadingen får inleda detta svep. Dahliorna är de skönaste även i förfallet.

Det öppnar en intressant utställning på galleri CFHILL i dag med Liselotte Watkins och Sigrid Hjertén. Deras konstnärskap möttes i Konsthistorier hos SVT i vintras. Watkins är mest känd som modeillustratör men ägnar sig nu mycket åt abstrakta målningar i starka färger. Hjertén har precis ställts ut på Waldemarsudde. Intressant med möten på detta sätt och ett sätt att se samband, inspiration och historia. Läs artikel här i Vogue. Fotografi: Björn Peten/CFHILL

Fick ni också göra arbeten med lapptäcks-teknik i syslöjden när det begav sig? Den här estetiken känns väldigt mycket åttiotal, då i alla fall jag hängav mig åt detta i pastelltoner med blandat resultat. Antika täcken syns bara mer och mer. Det är möjligen inget man finner på helgens loppisrunda, men det däremot finns det mycket annat inom genren textilt hantverk som vi inte förmår att uppskatta nu. The Apartement.

H&M Studio har säljstart på torsdag, denna gång med inspiration från klassiska Twin Peaks. Det lär inte bli någon kortkort klänning för min del, däremot gillar jag rutorna, knytet och de puffiga axlarna. Och Twinpeaks-vibbarna? Det räcker för mig att höra talas om serien för att kastas tillbaka till min gymnasietid när jag satt ensam och tittade nere i vår källare. Jag kommer aldrig glömma hur hårt hjärtat bankade – och jo, mörkrädd som jag alltjämt är så är det en plåga att ens snudda vid minnet när man passerar fönster på natten…

Royal Copenhagen firar tio år med serien Elements som Louise Campbell designat. De nya produkterna sätter fokus på testunden, vilket alltid får mig att spetsa öronen. Den formstarka tekannan med bland annat ett ansikte i profil är skön design och en blinkning bakåt. Se Campbell prata om servisen här.

Nu finns alla delar i HBO:s Sharp Objects. Lyckliga är de som har detta framför sig. Jag har inte återhämtat mig ännu.

Det blir som bekant inget Nobelpris i litteratur i år. Att följa Svenska Akademien är som att följa en såpa, men på kultursidorna. Ni har väl lyssnat på Sara Danius sommarprat? I går fick man se denna knytblus på catwalken under Modeveckan. I brist på Nobelpris får vi istället glädja oss åt en utgivning av samtliga 14 kvinnliga pristagare i samarbete mellan åtta förlag. Omslagen har designats av Kristin Lidström och ser riktigt fina ut. Det här ser jag fram emot!

Sandbergs Tapeter är aktuella med en ny kollektion – L´Hôtel – som fotograferats på Villa Strömfors. Det är nästan så att jag inte ser tapeterna, utan snarare hänger mig åt alla byggnadsdetaljer och vackra vyer i kollektionsbilderna. Den här väggpanelen. Jisses!

Det blir verkligen ett speciellt lyft när artister samarbetar med stora orkestrar. Förra fredagen var jag och lyssnade på Magnus Carlson och Östgöta Blåsarsymfoniker. Flera sånger blev minnesvärda upplevelser. I dag lyssnar jag på Ane Brun och Sveriges Radios Symfoniorkester. Perfekt regnmusik. Så bra!

Med detta hoppas jag att ni alla får en riktigt fin helg!

♡

Bara vackra ting: Mixa vintage i säsong

Inspirationen börjar skifta till en mer mättad färgskala, där det mer murriga får ta plats och kännas helt rätt som stämning. För mig handlar det i vanlig ordning om att fösa fram saker och att föra till naturens pynt. Det märks att inredningsbranschen numera är tydligare påverkad av modets cykler och gärna, i likhet med klädhandeln, talar om säsonger, trender och köpbehov. Här vill jag visa något annat i linje med kvalitetsvintage, årstider och att arbeta med det man har.

Jag hamnade i “Hem-till-gården” estetik på loppisrundan när tekoppar ur serien Old English Countryside i produktion 1974-1983 hos brittiska Johnson Bros kom min väg. De här kopparna ber nästan om att fogas in i ett sammanhang där mönstermöten får råda. De kan kännas närmast aparta i en neutral omgivning, men i rätt ljus framträder de på ett vackert sätt tycker jag. Att mixa vintage är alltid tacksamt. Föremålen höjer varandra och de nya mötena bildar ett nytt uttryck där sakerna får skina igen. Här blandas exempelvis assietter och vas av Arthur Percy för Gefle, grönt glas från Reijmyre, brittisk gräddkanna från Wedgewood och tekanna från Höganäs serie Old Höganäs. Duken är Sandersons klassiska Tally Ho.

Här får några solrosor från trädgården, vita prydnadspumpor och några små ekollon skapa säsongsstämning. Mer behövs inte för att föra in testunden i en ny säsong. Put the kettle on.

För mer inspiration kring kvalitetsvintage besök gärna @baravackrating på Instagram.

♡

Hållbara köp, dahlia Café au lait och klassisk kvast

Det pågår som sagt intressanta diskussioner om konsumtion för tillfället inom bloggosfären. Jag har förtröstan att detta bara är inledningen på ett pågående samtal om hur vi skall förhålla oss framöver. Att vi helt skall sluta konsumera saker är en utopi – frågan är hur man på ett bra sätt navigerar fram. För mig är inspirationen stor kring kvalitetsvintage och att omge mig med estetiskt hållbara saker som tål ögats slitage över tid.

Det är möjligen ett ålderstecken och att man är trädgårdstant som man hoppar högt över kampanjer med halva priset på krukor. Det är nu, när butikerna behöver dra ned på sitt lager för att trädgårdssäsongen går mot sitt slut, som man skall passa på. Jag fyndade även fina saker från Iris Hantverk lokalt här i Trädgårdsföreningen. En enkel hållbarhetstanke för mig – fungerar inte när det gäller förbrukningsvaror men annars – är att tänka om jag kommer att ha kvar den här saken om ett antal år. För denna rejäla handgjorda kvast är det ett enkelt svar på den frågan. Den kommer jag kunna sopa med under många långa år framöver.

Så kom de då till slut. Dahliorna Café Au Lait. Trogna läsare minns kanske att jag planterade fyra knölar förra året som visade sig vara fel sort. De jag har i krukor i år har varit kinkiga, ovilliga att blomma och allmänt motsträviga, men nu får det väl vara värt allt pyssel ändå när de står på parad utanför växthuset.

♡

Fredagssvepet 34/18

Nu är båda barnen tillbaka i skolan och sommarlovet läggs till handlingarna. Fredagar får alltid en ny innebörd när vardagen tar vid. Värmepuffarna kommer och gå, men visst är det riktig hög sensommarluft nu. Men än finns tid att duka upp ute mitt bland allt överdåd i trädgårdarna. Detta svep tar sin början i ett av S:t Knuts kulturhus i Malmö som är till salu genom Fastighetsbyrån. Jag håller med Ulrika på Seventeendoors att det här känns nytt i genren bostadsannonser när det gäller bilder och styling. Insidan är vacker på sitt sätt även om det inte är min stil, men jag fastnade framförallt för det här med bordet i det gröna mot tegelfasaden. Det är väl förhoppningen om fler ljumma kvällar som gör det. Fastighetsbyrån

Jag är alltid på jakt efter enkla recept med frukt och bär i säsong. Jag har gjort Annelies rabarberkompott många gånger i sommar och nu siktar jag mot plommonen i ugn. Som sagt, det gäller att ta tillvara på all frukt som finns omkring oss nu.

På tal om dukningar och tegelfasader. I går gjorde Jenny den här vackra dukningen för @baravackrating. Finn inspiration till helgens vintagejakt och det fina att blanda till ett personligt uttryck. Här samsas bland annat Old Höganäs, Reijmyreglas, Gefleporslin och de klassiska fisktallrikarna i serien My Garden av Marianne Westman.

Som sagt – manchester är tillbaka på bred front. Jag har alltid varit förtjust i denna urtypiska brittiska rand och framöver lär det finnas mycket att välja på. Glöm inte heller vintagespåret här för den riktigt autentiska sjuttiotalslooken. & Other Stories

Formex-mässan pågår för fullt. Rapporterna duggar tätt, men mina tankar har framförallt kretsat kring detta kritiska inlägg av Frida på Trendenser. Är vi saktrötta? Är vi mätta på trendrapporter? Hur ser framtidens konsumtion ut? Vart är detaljhandeln på väg? Det här är mycket intressanta frågor och jag har känslan av att vi kommer att reflektera mycket över detta i höst. Av nyheterna fastnade mina ögon på Lindforms nya vaser. Jag är svag för kronärtskockans form.

Ännu ett dukat bord från Artilleriet som firar skaldjursskiva. De där svävande blodtopparna i vasen är så vackra!

Maria på Husligheter har fått titta in på Nationalmuseum som förbereder sig för stor nyöppning i oktober efter att ha varit stängt i fem år. Läs det fina inlägget här och börja darra lite av förväntan. Som man är nyfiken på detta! Foto: Linn Ahlgren/Nationalmuseum

Med tanke på mitt inlägg I äpplets spår häromdagen passar det att visa Skultunas nya Pomme. Formen är inspirerad av äpplet och påminner mig mycket om Estrid Ericsons klassiska ekollonglas.

Dagens fredagstoner är the one and only Robyn.

Med detta hoppas jag att ni alla får en riktigt fin helg!

♡

I äpplets spår

Gustav Klimt 1912

Sensommarens överflöd är såväl mäktigt som överrumplande. Daggvåta kalla barfotafötter till doften av nedfallna äpplen och överblommade dahlior. Trädgårdens crescendo som ackompanjeras av en första aning av att vilan är i antågande. Cirklar sluts. Den stickade koftan kommer fram ur förrådet. Luften är högre igen. Och snart hörs gässen i kör på sin resa.Det är ett fantastiskt äppleår i år! Förra året fick vi inte ett enda äpple på vårt Alice-träd, men i år dignar de uppstöttade grenarna. En favorit i kategorin enkelt och snabbt till fikat är klassikern smörstekta äpplen. Jag älskar dem precis som de är nu när man tar dem direkt från trädet – syrliga och riktigt krispiga. Jag skalar, klyftar och steker i smör en liten stund så att de mjuknar lite. Sedan strör jag på havregryn och ibland en uns råsocker. Slutligen pudrar jag över rejält med kanel. Jag äter själv gärna med grekisk yoghurt med lite honung, men det fungerar ju även med glass, grädde eller vaniljsås.

Paul Cezanne 1898

An apple a day, keeps the doctor away som den klassiska ramsan ljuder. Äpplet är en av våra klassiska frukter som vi är vana vid att ha tillgång till året runt. Nu finns det som sagt så många äpplen så att många bara ligger och ruttnar bort. Därför är det med viss bestörtning som man ser affärerna saluföra de skinande Granny Smith som putsats upp så att man kan spegla sig i dem. Eller varför inte ett Royal Gala som fraktats hit från Argentina? Nej, stopp. Nu äter vi svenska äpplen när de är i säsong och försöker att ta tillvara på frukt som finns precis i vår närhet.

Det är skolstartstider. Jag har en niondeklassare och en som börjat tvåan på gymnasiet. Kära tid, du går så svindlande fort framåt. Själv har jag startat ett nytt projekt tillsammans med Jenny som vi kallar Bara vackra ting. Än så länge finns vi på Instagram, men vi har många planer framåt. Jag skulle såklart bli så glad om du vill gå in och gilla oss på @baravackrating. More to come.

Edward Burne Jones och John Henry Dearle för William Morris 1885.

Pomona var gudinnan av frukt i den romerska mytologin. Hon var en skogsnymf som var hängiven sin trädgård vilket porträtteras i denna tapet från firma William Morris. Morris är aktuell som föremål för en stor utställning på Millesgården i höst och på Tate Gallery i London visas just skaparen av Pomona-tapeten Edward Burne Jones. Burne Jones var tillsammans med Morris en pionjär inom Arts & Craft-rörelsen med dess tanke om skönhet för alla som kom att påverka många stora i Sverige som format tankar om hemmet som Karin Larsson och Ellen Key.

Jenny påminde mig om den klassiska servisen med just namnet Pomona från brittiska Portmeirion. Servisen skapades 1982 och är inspirerad av äldre botaniska tryck. Den här stilen finns det en hel del av vintage och känslan för den börjar komma tillbaka för mig. Det är jag nog ganska ensam om med tanke på priserna, men det här uttrycket hänger med lite i nittotals-återkomsten som Johanna Bradford skrev om här.

En helt annan stil har Enzo Maris La Mela från 1963. Äpplets urtyp i denna grafiska form har synts i otaliga interiörreportage genom åren. Visst har det något tidlöst över sig som passar in i många olika sammanhang?

För att inte tala om detta ikoniska glasäpple av Ingeborg Lundin (1921-1992) för Orrefors. Äpplet skapades 1952 och är så elegant i sin skenbara enkelhet. Lundin var produktiv i glasriket och förutom dessa rariteter finns det många andra saker som går att finna för betydligt mindre pengar. Jag är bland annat förtjust i de här skålarna. Tidigare i år kom en bok om Lundins konstnärsskap – En skimrande bubbla av glas av Kerstin Gynnerstedt. Den står på min höstlista på biblioteket, så jag ser fram emot att förkovra mig i denna kvinnliga formgivare.

Dags att gå ut till trädet och ta ett äpple!

♡