Category Archives: Personligt

Mål & Mening

116blogg

Denna Trettondag fortsätter jag i tankespåren från i går kring att skriva om mål och planer för bloggen. Jag fastnade hos storbloggaren Decor 8 – Will Blogs Survive 2016 ? Holly Becker skriver kring sina bloggmål för året. Jag tar till mig mycket av det som skrivs, framförallt kloka tankar om vad som är kärnan i det hela. Ibland tror jag att man som bloggare överskattar vikten av att analysera det man gör och på så vis lägger krut på fel saker. Jag vet att jag gör det periodvis. Bara gör är ett livsråd så gott som något, men inte alldeles enkelt att leva efter. När andra bloggare frågar om synpunkter brukar jag alltid skriva – fortsätt bara som du gör. Om man följer en blogg och tycker om den, så vill man ha det man får helt enkelt. Sedan är det alltid så att vissa inlägg tilltalar mer än andra, men helheten består. Det är den personliga avsändaren som är styrkan. No one is you, and that is your power. Har jag glömt bort det självklara? Ja, kanske är det så.

116bukettSäsongsmöte i denna knalliga bukett bland tulpaner, amaryllis och hyacinter.

116blogg1

Holly Becker talar om trenden att bli mer selektiv när det gäller sociala media. Jag känner samma tendens. När det finns så mycket att välja på i bruset, känns det ännu viktigare att välja kvalité och något som verkligen talar till en. Där gäller det som bloggare att träffa rätt och hålla uppe intresset hos kräsna konsumenter – W-fanan högt med andra ord.

Let us all remember WHY we started blogging, and consider what you can bring, but also consider that people love YOU and what YOU are doing and saying. And they want more of that. More of YOU. What you REALLY love, what you are doing, what makes you tick. 

Jag fortsätter bland mina pilar i anteckningsböckerna med hopp om att navigera med mål och mening under 2016. Mer konkret än så blir det nog inte hos mig här på bloggen, men peppen känns. Framåt.

Mot ljuset

116tankarJag bläddrar i inspirationsböcker, planterar de första pärlhyacinterna och blir i vanlig ordning denna tid på året inspirerad av ljuset som får fritt spelrum. Jag har ett isande kallt vinterlandskap här hos mig, vilket även det gör sitt för kreativiteten. Jag läser om bloggares målsättningar och planer. Jag känner mig kluven om jag skall skriva något om mina tankar för bloggen här, eller om alla pilar skall få bero i mina anteckningsböcker. Jag blir inspirerad av att läsa liknande inlägg, men jag vet också hur en publicering kan verka som en tvångströja som är svår att komma ur. En balansgång helt klart – som så mycket annat i livet.

116tankar1Nu dags för en av mina vinterfavoriter – ljudet av knarrande snö under skorna. Hoppas att ni får en fin Trettondagsafton!

Vita hyacinter

Processed with VSCOcam with f2 presetDet är svårt att finna orden denna fjortonde dag i månaden november året tjugohundrafemton. I sociala medier har #prayforparis dominerat. Jag fastnade för en sådan vacker tanke i flödet på Instagram från min vän Jenny. Hon skriver att i det viktorianska England fick de vita hyacinterna betydelsen “I will pray for you”. När orden inte riktigt finner sin väg till mig, får blommorna tala.

Klassiker: Tofflor från Ulle

4415ulletofflorI dag klev jag ur mina tofflor för första gången på en dryg vecka. Influensan grep tag i mig ordentligt och återhämtningen nu på höstlovet går i maklig takt. Denna dag bar mig i alla fall benen till te på favoritcaféet med nya Lantliv som lektyr. Välgörande, även om jag nu är tillbaka under filten med tofflorna på. Jag har precis bytt till ett nytt par. Jag varierar endast nyansen på mina favoriter – Ulle. Jag använder dem alltid hemma och nästintill året runt. De säljs på diverse ställen – de fina bilderna här kommer från Norrgavel som tagit fram en egen serie.

4415ulletofflor1Med eller utan tofflor – hoppas att ni har det fint mitt i höstlovet!

En solskenshistoria

4215håkanSå blev det en solskenshistoria av detta ändå. Jag är så glad att jag nästan spricker. Kan ni tänka er? Helt plötsligt kunde jag knipa biljett till söndagskonserten. Vete sjutton hur många gånger jag har försökt under helgen med att sitta och lyssna på hopplösa uppläsningar av säkerhetskoder för att mötas av en illröd ruta om att allt är slut. Denna febriga måndag blev plötsligt minnesvärd. Ja, ni vet ju. Hur betagen jag blev, hur musiken kom att sammanlänkas med mig och hur jag liksom lyftes undan livskrisens fasor så att jag till slut kom ut lite gladare på andra sidan. En symbol för något så mycket större, ett ljus och ett hopp. Att jag nu skall få fira livet på plats en gång till känns faktiskt hur mäktigt som helst. Tacksam är bara förnamnet.

Den tredje söndagen i oktober

Det var ju nästan så att jag hade allt klart i huvudet innan. En teknikalitet att klicka hem några biljetter bara. Jag befann mig i tanken i Göteborg för en juniweekend och hade börjat diskutera hotell med maken. Barnvakt tillfrågats. Och så – ett biljettkaos utan dess like. Efter att ha suttit i kö i över tre och en halv timma kom jag in på Ticnet. Hoppet hade tänts när helt plötsligt en extrakonsert sattes in. Men jag kammade – noll. Jag har hört solskenshistorier om folk som klickat in sig och fått tag i biljetter senare, vilket har fått mig att sitta och försöka igen – men icke då. Sniff. Jo då, förstår att många köpt på spekulation och att det finns massor på andrahandsmarknaden, men vete sjutton om jag vågar riktigt. Och ett biljettsläpp till vid jul – tja, känns väl inte så troligt att man får tag i något då heller. Så lite surt sa räven när det gäller HH denna helg, tillsammans med en otrevlig höstförkylning.

4215söndag

Men jag glädjer mig åt att vi äntligen fått ner tulpanlökar, att jag hittade några finheter på loppis, att kära Downton Abbey är i gång, att jag har en morotskaka i kylen till eftermiddagsfikat och att solen skiner på mig här i soffan. Jag ser jul överallt och börjar kanske få lite, lite feeling. Vet inte vad det är – förmodligen sensommaren och den milda hösten. Att jag skall dra igång med min Adventsförväntan om två veckor, tja, kanske blir det så i vanlig ordning. Jag blickar ut mot en liten rumsgran på soffbordet. Den kändes ändå roligast i blomsteraffären. Så en kopp te på det. Alltid.

Tisdagseftermiddag

Ljus i vardagsrummetSen tisdagseftermiddag i soffan, höstens första förkylning, flera koppar te och mental snuttefilt i form av några gamla Mr Selfridge-avsnitt på Netflix. När huvudet är tungt vill jag inte utmanas, utan då är brittiskt kostymdrama i repris det som jag längtar efter. På bordet har jag en salig blandning av ljuskällor att tända upp när mörkret sänker sig lite till. Några av de senaste tillskotten är ännu oputsade från lördagens loppis – två snurrade från Gusums Bruk, en Tokyo-lykta av Carina Seth Andersson från Skruf/Le Kiosk och en glasbubblig tung sak som jag tycker är så vacker, även den från loppis.

Hörrni – jag måste tacka för alla de ord som jag fått av er efter mitt inlägg i går. Jag är så glad över er mina fina läsare som hänger med mig här i stort och smått. Från hjärtat – tack.