Category Archives: Utvalt

Utvalt: Home Stories av Ida Magntorn

Nästa vecka kommer Ida Magntorns nya Home Stories ut. Som jag har skrivit om förut – min blädderboksdetox är tämligen framgångsrik numera – men vissa böcker får jag lust att äga och vara den första som nypappersdoften slår upp mot. Begreppet personlig inredning får väl sägas ha blivit något belastat, men nog kan det fortfarande ha relevans. I denna bok utlovas hemmet som är “lite lagom bohemiskt och samtidigt har en stilren nordisk underton”. Jag skulle nog aldrig beskriva mig själv som bohemisk – möjligen i sinnet – men jag tycker mycket om Ida Magntorns bildspråk som det förmedlas på instagram @idamagntorn och på nya bloggen. Och så delar vi kärleken till dahlior. Så här fint kan det se ut genom hennes lins. Höstens första bok på önskelistan.

Fotografi: Ida Magntorn

Mönstervärldar

Augustisolen värmer och bären smakar som godast. I vintras skrev jag ett inlägg om Maria Åströms textilier. En rabatt senare – ett klassiskt köpincitament för min del – och jag fick lite mer Åström i mitt liv. Jag har alltid tyckt om mönstervärldarna och få saker säger mig sommar som det kanske mest bekanta mönstret – Citrus Limon.

Innan sommaren lockade Plaza Interiör med en strandväska från Tine K som jag tänkte skulle passa utmärkt för packning. När jag signade upp mig på nätet skulle det finnas trettio väskor kvar. Jag har flera månader senare inte sett röken av någon väska eller hört något om vad som hänt på vägen. Sådant tycker jag är lite dåligt. Tidningarna kommer dock i brevlådan och jag blev på aningen bättre humör av det senaste nummer nio där det finns med ett hemma hos just Maria Åström gjort av Cia Wedin och Anna Kern. Inspirationen från “vackra trädgårdar och gediget hantverk” gör att det är ett av de finaste jag sett i tidningsgenren på ett tag. Rekommenderas – och kanske får jag min prenumerationspremie lagom till hösten, vem vet.

Reijmyre glasbruk

I fredags kom nyheten att anrika Reijmyre Glasbruk är försatt i konkurs. Nu verkar det som att det finns en ny köpare i kulisserna som vill driva vidare. Det är väl bara att hoppas på att Reijmyre därmed får leva kvar. I vilket fall som helst är det sorgligt att de gamla klassiska bruksmiljöerna oftast nämns i termer av kris. Även om det talas mycket om att småskaligheten är på väg tillbaka, känns det inte alltid som vi är beredda för att betala priset för det. Bild: Antikvärlden 2/2010.

I somras var jag på besök i Rejmyre. Jag blev imponerad över det fina glasmuséet som drivs av Rejmyre Hembygdsförening. Vi fick en mycket kunnig ciceron som talade varmt om såväl glasets historia som framtid. I montrarna – speciellt Monica Bratts (1913-1961) – glänste det av rubinrött, smaragdgrönt och koboltblått. Det var lätt att stå där och svepa fram med blicken över allt det vackra. Jag är mycket förtjust i Bratts former som är klassiskt enkla, men samtidigt stringenta och med det lilla extra som talar till en. Jag har några mindre föremål som jag funnit på loppis och som glädjer mig mycket.

Även om Reijmyre säljer någon av Monica Bratts kannor och även H55-kannor, så tycker jag att man kunde bli bättre på att förvalta arvet. Jag tror inte att jag är ensam om att tycka att mycket av t ex Björn Trägårdhs och Monica Bratts modeller är tidlöst vackra och något som mycket väl skulle kunna säljas även i dag. Reijmyre levererar till Svenskt Tenn – bland annat den välkända Hortuskrukan och man gör även mycket till restauranger. Annars när man tittar på sortimentet känns det kanske som om Reimyre skulle tjäna på att dels som sagt gräva i sina egna arkiv, dels ta till sig formgivare som förmår att nyttja kompetensen hos bruket till former som känns samtida. Ljuslyktan Bubbles känns som ett steg i rätt riktning. Glädjande nog har Skrufs Glasbruk visat på att det finns en framtid för hantverket och glaset med sina produkter av Carina Seth Andersson. Den stora vasen Pallo har onekligen blivit något som många vill ha i sina hem.

Jag vill tro att det finns en framtid för det svensktillverkade. Ett stilla hejarop kan väl vara i sin ordning, eller hur?!

Fyrtal: Brittiskt på TV

Såg ni Retro i går? Brittisk Romcom var i fokus med de tre klassikerna Fyra bröllop och en begravning, Notting Hill och Love Actually. Hugh Grant bakom den blå dörren såg jag för inte alltför länge sedan och som premiärminister är han tradition inför varje jul. Fyra bröllop var dock länge sedan jag såg och efter programmet i går måste jag naturligtvis se om den snarast. Det här är en ack så svår genre tycker jag, men faktum är att alla dessa tre är riktiga klassiker för mig. Grant i all ära, men det är även biroller som stannar – framförallt den lite sorgsna och otroligt stilfulla Kirsten Scott Thomas som Fiona med sina stora hattar i Fyra bröllop och så den där bitterljuva sagan med Sarah och Karl i Love Actually. Jag kan inte låta bli att hoppas lite varenda gång jag ser filmen.

På lördag är det dags för sista delen av Indian Summers. Serien om den brittiska kolonialmakten i begynnande fall i 1930-talets Indien är förvisso en snygg kostymproduktion som jag alltid älskar, men här får man även ett vasst manus med tuggmotstånd och riktigt bra skådespelare. Det sägs vara klart för en andra säsong. Hurra för det.

På onsdagar sänds Catastrophe – boy meets girl – men med ett antal bump on the road med brittisk humor när den är som bäst. Det är inte det där gapskrattet, utan fullt av intelligenta underfundigheter och allvar som jag tycker så mycket om. Samtliga sända program ligger kvar på SVT Play – passa på att se den.

Och så har jag sett säsong två av The Fall på Netflix. Första säsongen blev jag riktigt begeistrad i – inte minst när det gällde Gillian Anderssons garderob som jag skrev om här. Vete sjutton vad man skall göra av slutet denna gång, men jag lär se även den tredje säsongen när den dyker upp. Och det är mycket siden även denna gång.

Denna dag när sonen börjar skolan igen, har vi sommar.

Augustivärme – den bästa.

❤

Inspirationen

Jag har tänkt mycket på den i sommar. Den där kära inspirationen. Så härligt naturlig när den finns med en, så saknad när man inte känner den. Det är enkelt att säga – och många säger det – att bildflödet som kommer mot oss i tidskrifter, på bloggar och i olika sociala media är likriktat och att det är “samma” överallt. Jag känner starkt för att inte ens säga det, utan att i så fall försöka visa något annat. Det är det där hederliga You must be the change you wish to see in the world igen. Jag tänker inte samla mig till några stora tankar i detta nu. De kanske kommer framöver – vem vet. För nu nöjer jag mig med att säga att mycket av den inspiration som jag konsumerat i sommar kommer från äldre tidskrifter. Jag har bläddrat i gamla urklipp. En och annan gång har jag sagt förbaskat om att jag slängde alla mina gamla Sköna hem och Elle Interiör från 1995 och framåt när vi flyttade. Jag har botaniserat på loppis bland högarna med tidningar. På bilden syns antikhandlarvåning från Antik & Auktion 2006, omslag Sköna Hem 1994, favoriten Ingegerd Råman som binder buketter i Antik & Auktion 2004 och Reijmyreglas från Antikvärlden 2010. Det är även lite befriande med en tid i de äldre magasinen innan styling och bildbehandling var så gängse och minutiöst utfört som det är numera. Tidlös inspiration. Det brinner jag för i vanlig ordning.

Utvalt: Sensommardoft

När jag läste om Body Shops nya serie i början av sommaren, gjorde jag en mental notering kring den eftersom just fikon är en av mina favoritdofter. I dag var jag inne ett varv på staden och gick in i butik och doftade. Nu har jag inte provat dusch- och kroppskrämen som jag köpte ännu, men detta brukar vara produkter som jag tycker om. Doften påminner mycket om Diptyques klassiker och jag tar gärna med mig den in i sensommaren. For the love of – fikon – och augusti.

Fyrtal: Grey skies

Jo då, visst fastnade jag i Wolf Hall i lördags. Jag har hittills endast läst om böckerna, bland annat i denna fina intervju med Hilary Mantel i Vi läser. Parallellt med serien på televisionen skall jag nu läsa böckerna och på läslistan står även Mantels biografi. Jag såg att Ulrika på Seventeen Doors lanserade en läskategori i dag. Kul – man kanske skulle haka på där med.

Det börjar se lite ljusare ut när det kommer till sommarens maxiklänningar. Jag blev så förtjust i den här, så jag köpte mig en till i mörkblått. Nu har jag skickat efter mig denna InWear-klänning med lite rabatt och hoppas att den sitter fint i verkliga livet också.

Svenskt Tenn lyfter just nu fram ett av mina favoritmönster Aristidia i sin exposé över Josef Franks textilier. Ett för sin tid ganska djärvt mönster, Tang, ritade Josef Frank i det havsomslutna Falsterbo. Namnet är efter det svenska ordet för tång och i mönstret finns delar från havet i form av sjöstjärna och tång. Namnet Tang ändrades sedan till Aristidia, efter den grekiska författaren Aristides (ca 150-100 f.Kr.). Mönstret tillkom under andra halvan av 1930-talet. En kudde och en bricka finns hemma hos oss. Jag skulle bra gärna ha hissgardiner i vardagsrummets sidofönster också någon gång.

En sådan där liten prydnad som jag finner oemåtståndlig. Handgjorda brevpressar i glas från Le Kiosk. Ja tack.

Se där ja. Jag kan ju fortfarande blogga :). Hoppas ni har det fint i sommartid!

Fyrtal: Kungligt

Det är svårt att inte behålla lite av känslan efter lördagens kungliga bröllop. Blommorna var helt fantastiska – ovan brudbuketten av trädgårdsrosor. Det är inte utan att man önskar sig fler rossorter hemmavid när man ser detta. Kika även in hos Floristulrik som var med och gjorde dekorationerna. Vilket arbete med resultat utöver det vanliga.

Visst kan man tänka sig dessa stiliga vaser i såväl slott som koja. I höst kommer den klassiska Lyngbyvasen med gulddekor. Det är möjligt att mässingsvurmen har nått sin peak och jag tycker inte alltid att det tillägget har tillfört så mycket i vissa fall, men här kommer guldet ur arkiven hos porslinstillverkaren. 1940-tal till 2010-tal. Här känns det helt rätt och jag sätter upp en vas på min önskelista.

När bröllopsyran precis lagt sig, fick vi en liten prins. Nytrycket av den klassiska sagan kom i våras och i höst kommer filmen.

Damien Lewis är en av mina favoritskådespelare och inte tänker jag missa honom som Henrik VIII i Wolf Hall som startar på SVT på söndag. Intrigen kan vi, så jag hoppas på ett riktigt välgjort kostymdrama att bänka sig till i sommartider.

Hoppas att ni får en fin start på veckan!