Living by W – Page 119

Days & weekends: Månadens lista – oktober

Vi har den andra dagen i november. Jag samlar mig till min version av Tant Johannas månadslista för oktober. Håll till godo.

OUTFIT

Jag är mycket förtjust i konjaksfärgat läder. De här skorna har suttit på mina fötter nu i oktober. De har den där nyansen som gör sig särdeles bra i lövhögar. Månadens favoriter helt klart.

ORD

Emily Brontë

VINTAGE

Jag är mer förtjust i änglar än tomtar i juletider och håller därför ögonen öppna lite extra på loppisar. Jag har bland annat fyndat en klassisk Skultuna-ängel under året tillsammans med en annan tjusig ljusbärare. För mig börjar säsongen oftast med blommor som i går och att jag tar fram mina änglar från Svenskt Tenn.

BLOMMOR

Efter att ha frossat hela säsongen i mina kära spretiga trädgårdsbuketter extra alles, vilar intrycken lite nu med mest grönt i vaserna, innan julblommorna tar vid. En favorit är denna variant av Eucalyptus. Jag har planer på att försöka få ihop en krans – titta så fint det kan bli – men än så länge har jag inte kommit till skott.

KLASSIKER

Vilken otroligt tråkig nyhet som nådde mig under förra veckan. Ännu en svensk fabrik är försatt i konkurs – Ljungbergs. Sedan jag skrev om Reijmyre glasbruk som gick ett liknande öde till mötes för ett tag sedan, har nya ägare tillkommit där – och det är bara att hoppas att det blir detsamma för den anrika textilproducenten. Det är så innerligt sorgligt att de svenska producenterna har svårt att få det hela att gå ihop. Snart finns inte mycket kvar här i landet. Hassel – Viola Gråsten/Ljungbergs.

MOOD

Vilken makalös höst mild och vacker höst vi har detta år. Det är bara att njuta med fullt påslag av naturens fyrverkeri.

DETALJ

Avdelning saker och historia som jag har svårt att hålla mig borta från. Brittiska Ernest Wright and Son har gjort saxar sedan 1902. Storken finns bland annat hos Le Kiosk.

PÅ ÖNSKELISTAN

Bricka från Svenskt Tenn

INSPIRATION

Det är den stora ljussäsongen i och med mörkrets intåg. Jag behåller min känsla för ljus med färg och påminns i och med denna tjusiga bild från brittiska Toast om bivaxljus. Det är mycket diskussioner om hantering av värmeljusbehållare och vikten att använda naturliga material i ljus, vilket gör att jag tror att vi kommer få se mer av bland annat dessa klassiker igen.

XOXO

Nyfiken på Patti Smiths nya bok – en julklappsbok månne.

November – varmt välkommen!

Den första söndagen i november

Vi har den första söndagen i november och ser ni. Jo då, nu tar den vid. Min favorittid på året. Min kära, kära Adventsförväntan. Vi har en mörk tid framför oss. Jag tar alla möjligheter till att lysa upp lite extra och att njuta av säsongens växter. Detta år blir det några små julrosor som får symbolisera början på denna tid.

För mig handlar det mest om en förändring i sinnet och vad som inspirerar. Vi har fortfarande en mild och fantastisk höst där ute. Jag lever fullt ut i det och har inte bråttom framåt. Det är förväntan som är det fina för mig. Och den känner jag gärna under en längre tid.

Två nytillskott när det gäller ljuskällor i vårt hem – Skultunas klassiska Kontorsljusstake som jag fann på loppis i går och Georg Jensens Season som fanns till fint pris här i staden. Jag märker att jag handlar mycket secondhand numera när jag blir lite förvånad över stapeln med ljusstakar och att det bara är att ta ett paket och gå och betala. De fyra ljusen kan användas till Advent, men det är lite samma som med blommorna för mig. Jag tänder upp redan nu.

Med hopp om en fin avslutning på helgen!

Klassiker: Tofflor från Ulle

I dag klev jag ur mina tofflor för första gången på en dryg vecka. Influensan grep tag i mig ordentligt och återhämtningen nu på höstlovet går i maklig takt. Denna dag bar mig i alla fall benen till te på favoritcaféet med nya Lantliv som lektyr. Välgörande, även om jag nu är tillbaka under filten med tofflorna på. Jag har precis bytt till ett nytt par. Jag varierar endast nyansen på mina favoriter – Ulle. Jag använder dem alltid hemma och nästintill året runt. De säljs på diverse ställen – de fina bilderna här kommer från Norrgavel som tagit fram en egen serie.

Med eller utan tofflor – hoppas att ni har det fint mitt i höstlovet!

Hello

Upp som en sol och ner som… Tja, efter Hellström-euforin kan man onekligen säga att jag gick ner för räkning. Nu börjar jag ana ljuset igen. Med mäktiga fredagstoner från Adele – hoppas att ni alla får en riktigt fin helg!

En solskenshistoria

Så blev det en solskenshistoria av detta ändå. Jag är så glad att jag nästan spricker. Kan ni tänka er? Helt plötsligt kunde jag knipa biljett till söndagskonserten. Vete sjutton hur många gånger jag har försökt under helgen med att sitta och lyssna på hopplösa uppläsningar av säkerhetskoder för att mötas av en illröd ruta om att allt är slut. Denna febriga måndag blev plötsligt minnesvärd. Ja, ni vet ju. Hur betagen jag blev, hur musiken kom att sammanlänkas med mig och hur jag liksom lyftes undan livskrisens fasor så att jag till slut kom ut lite gladare på andra sidan. En symbol för något så mycket större, ett ljus och ett hopp. Att jag nu skall få fira livet på plats en gång till känns faktiskt hur mäktigt som helst. Tacksam är bara förnamnet.

Den tredje söndagen i oktober

Det var ju nästan så att jag hade allt klart i huvudet innan. En teknikalitet att klicka hem några biljetter bara. Jag befann mig i tanken i Göteborg för en juniweekend och hade börjat diskutera hotell med maken. Barnvakt tillfrågats. Och så – ett biljettkaos utan dess like. Efter att ha suttit i kö i över tre och en halv timma kom jag in på Ticnet. Hoppet hade tänts när helt plötsligt en extrakonsert sattes in. Men jag kammade – noll. Jag har hört solskenshistorier om folk som klickat in sig och fått tag i biljetter senare, vilket har fått mig att sitta och försöka igen – men icke då. Sniff. Jo då, förstår att många köpt på spekulation och att det finns massor på andrahandsmarknaden, men vete sjutton om jag vågar riktigt. Och ett biljettsläpp till vid jul – tja, känns väl inte så troligt att man får tag i något då heller. Så lite surt sa räven när det gäller HH denna helg, tillsammans med en otrevlig höstförkylning.

Men jag glädjer mig åt att vi äntligen fått ner tulpanlökar, att jag hittade några finheter på loppis, att kära Downton Abbey är i gång, att jag har en morotskaka i kylen till eftermiddagsfikat och att solen skiner på mig här i soffan. Jag ser jul överallt och börjar kanske få lite, lite feeling. Vet inte vad det är – förmodligen sensommaren och den milda hösten. Att jag skall dra igång med min Adventsförväntan om två veckor, tja, kanske blir det så i vanlig ordning. Jag blickar ut mot en liten rumsgran på soffbordet. Den kändes ändå roligast i blomsteraffären. Så en kopp te på det. Alltid.

Fredagssvepet 42/15

Vi går mot den tredje helgen i oktober. Jag tänker mig bland annat loppis, tulpanlökar, Ticnetkö, morotskaka och så klart – lördagskväll framför TV:n. Håll till godo med veckans svep! Jo, nu börjar det äntligen igen. Kära Downton Abbey. Visst har det haft sina toppar och dalar, men det går inte att förneka den storstilade produktionen, skådespelare av klass och ett för det mesta vasst manus som förmår att skildra tidsandan speglat med den brittiska överklassens förändrade villkor. Jag bänkar mig i morgon med en stor kanna te och som vanligt ser jag mest fram emot Maggie Smiths giftiga repliker som änkegrevinnan Grantham. Det blir inte mycket bättre än så. Precis som Helena tycker jag om den här bilden med just Maggie Smith och Michelle Dockery från manusläsningen inför säsong sex som blir den sista.

Nu finns den att klicka hem – en av höstens på förhand mest hypade boksläpp inom inredningsgenren. Man kan tänka sig att Kinfolks stilbildande bildspråk firar triumfer här och att den blir kronan på verket med tidskriftens signum i större format. Att detta blir IT-boken som det byggs stilleben på i höst på Instagram och som får kröna dekorativa bokhögar på soffbord runt om i landet råder det knappast något tvivel om. Jag hoppas på en vacker bok även där bakom gardinen.

Visst är det väl något alldeles speciellt med kabelstickade tröjor denna tid på året? De sätter an en ton på ett sätt som få andra plagg gör – en dos nostalgi, en dos trygghet och en dos höstmys – här ekologisk bomull från Lindex.

Speglar, ack dessa speglar. Jag är långt ifrån någon Narcissus som inte kan lämna min egen nuna i fred, utan tar mer fasta på vad de gör med ett rum när de kommer upp på väggen. Jag är förtjust i att förstärka siktlinjer, använda dem för att reflektera ljus och för all del även som dekorativa inredningsdetaljer. Gio Pontis Randaccio från 1925 som lanseras av Gubi/Artilleriet är så vacker, jag håller med dig Tant Johanna. Man får ta upp den stora plånboken om man skall investera här, men som vanligt glimrar mässingen även friskt på loppisar runt om i landet.

I dag landar IKEA:s kollektion Björksnäs på utvalda varuhus. Jag är nyfiken på regissörsstolarna. Kanske något för sonens rum?

Jag känner för att förstärka den bruna tonen i vårt vardagsrum, sedan jag tog ner en matta från övervåningen. Det här kuddfodralet från höstkollektionen hos Chhatwal-Jonsson tilltalar mig.

Jag börjar snart bli i tagen att byta glasögon, men vete sjutton om jag skulle kunna bära upp de här i sann Iris Apfel-hommage av Efva Attling för Synsam. Coola är de utan tvekan – se bland annat hur bra denna dam passar i dem.

Fina tryck från danska Atelier Cph som utforskar olika textiliers texturer i The Art of Fabric. Via Elle Dk.

Melissa Horn

Med detta hoppas jag att ni alla får en riktigt fin helg!

Strawberry Thief

En av de stora vinsterna med att ha fått sakleteri som ett stort intresse, är att inredningen blir mer spontan. Jag har alltid tänkt efter länge innan jag har köpt saker, men med second hand är det snabba beslut som gäller. Inte för att jag har kastat min smakkompass all världens väg – den är i högsta grad med även nu – men visst måste det gå undan när blicken far fram över hyllorna. Jag tycker om det och känner att det berikar hur jag tar mig an och ser på hemmet. Medan jag ligger kvar i soffan med tungt huvud, får ni titta närmare på ett sådant där köp. Som bekant är jag mycket förtjust i William Morris. En sak som jag lärde mig i den där artikeln om hur man skulle presentera sig på sin blogg, är att man skall hänvisa till äldre inlägg som representerar en på ett bra sätt. När jag tittade tillbaka fann jag det här inlägget om tapetkärlek och Morris. Det förtjänar att få skina lite igen tycker jag så här några år efter att det skrevs.

Lite Morriskärlek alltså denna torsdag. I lördags stannade blicken på Strawberry Thief ett mönster från 1883. Det är inte så troligt att jag skulle haft de där fåglarna med jordgubbar här hemma om jag inte hade sakletat. Jag tycker så mycket om skärmen, men jag tror kanske inte att jag hade tagit ett aktivt beslut om att köpa den ny. Det är just det som jag tycker är det fina i kråksången och som gör att jag känner mig mer kreativ än på länge när det gäller inredning. Det känns helt enkelt lustfyllt och inspirerande med det lite mer oförutsägbara och slumpartade i samklang med min klassiska stil.

Solen sveper bort frosten där ute. I natt var det dags. Andra tider stundar.