Förra helgen var jag och mannen i väg på en miniweekend. Först tänkte vi oss lite längre bort, men sedan blev det ganska nära. Makens prioriteringar är god mat och att sova ut på hotell, medan jag planerar övriga aktiviteter. Denna gång sammanförde jag några utflyktsmål som jag velat besöka en längre tid. Vi började i fredags på Omberg med Ellen Keys Strand och tre rätters lunch på Ombergs Turisthotell. Här fokuserar man på lokalt och i säsong när man sätter samman menyerna och utsikten över landskapet är något extra. Rekommenderas varmt om ni har vägarna förbi. Sedan åkte vi till Gränna – en pittoresk liten stad i sig – och Andrémuséet. Efter min besatthet av Bea Uusmas Expeditionen var det spännande att se allt i verkligheten. Inte omöjligt att jag skriver mer om det framöver. Vi övernattade i Jönköping på Vox Hotel med betagande Vätternutsikt. På lördagen siktade vi bland annat på Hjo.
Hjo är födelsestaden för Estrid Ericson, grundaren av Svenskt Tenn. I Kulturkvarteret visas en permanent utställning om Ericson och Svenskt Tenn. Utställningen kan tyckas vara liten med sina två rum, men här går att förlora sig i otaliga detaljer, vilket jag naturligtvis gjorde. Ett rum är färgstarkt sprakande av Estrids elefanter jämte Josef Franks mönsterrika tyger – det andra rummet är avskalat med fokus på formgivning i tenn.
Lennart Nilssons vackra porträtt av Estrid Ericson hänger när man kommer in i det första utställningsrummet tillsammans med mässingsföremål i vitrinskåpet 2077. Det är en så otroligt fin möbel som förmodligen förblir blott en dröm, men Estrids tankar om glasskåp tar man lätt med sig. “En vitrin skulle rymma en blandning av ägarens mest älskade föremål och på så vis skänka åskådaren en rogivande och fängslande stund.”. Över skåpet hänger en spegel med mässingsram. En mindre variant finns hemma hos mig, upphittad på loppis för tjugofem kronor. Högt och lågt – precis som Estrid Ericson var en mästarinna på.
Det var otroligt roligt att se denna stora samling av tennföremål – en del i produktion nu, andra i arkiven. Som sagt, det gäller att gå nära och att titta på alla detaljerna. Jag har pratat mig varm om tennet som material i ett antal år här på bloggen, men om man undantar dessa högkvalitativa föremål med änglastämpeln i botten, så återfinns det mesta på loppisar. Det är så vackert och det går att göra riktiga fynd här.
Tre gröna i glas. Om den dag kommer då jag springer på något av de föremålen på loppis kommer jag garanterat att nästan svimma. En jardinär i Hortusmönstret, ett fat och den magiskt vackra asken i glas med tenninfattning. Jo tack.
Jag har beundrat Estrid Ericsons öga för det estetiska så länge som jag har varit intresserad av inredning, så jag var möjligen den ideale besökaren här, men jag tror att det finns mycket att hämta även för andra. Om ni har vägarna förbi Hjo så stanna till här. Det var många som gick snabbt genom rummen och tyckte att utställningen var liten, men gå nära, läs och titta på detaljerna. Detta universum har mig för evigt fast.
