
Jomen, jag är ju just det, tämligen privat av min natur. Jag har en nära sfär kring mig och tycker att det är ganska behagligt att trampa runt i mina cirklar. Jag trivs tämligen bra med att inte alltid synas, utan snarare vara en bland många. Och just därför upplever jag nog förändringens tid på ett påtagligt sätt för tillfället. Det relativt anonyma lägenhetslivet i staden, skall bytas ut mot det mer nära och öppna livet i huset. Jag ser fram emot grilloset, barn som har nära till kompisar och vissheten om att det finns andra i närheten. Men jag kan inte sticka under stol med att jag instinktivt saknar gränser där ute i leran. Allt flyter ihop på ett märkligt sätt innan man får koll på sina vingliga tomtpinnar. I huset flödar energierna ut genom de vita rummen och de stora fönsterpartierna. Det blir naturligtvis en helt annan känsla när vi väl bor där. Det kommer helt klart att bli annorlunda, men på ett bra sätt tror jag. Och med detta vill jag inte säga att jag skulle vilja bo med ett enskilt läge mitt ute i skogen. Nix, det är jag alldeles för mörkrädd för ;).
Tisdagstema: Privat. En stenmur på Fårö.



Våra fina trycken som blir pricken över i på dörrarna.
Vi provade naturligtvis att låsa dörren till badrummet :). Inredningen börjar komma på plats i badrum och WC. Man kan bli ack så fascinerad av en toalettstol.
Blandaren i köket.



