Jag har blivit en sådan där som jag själv fann alldeles omöjlig för ett antal år sedan. På televisionen utspelar sig ett drama som jag garanterat hade varit otroligt engagerad i mitt före detta liv. Då var det laguppställningar som ett flytande vatten. Nu är det Maximilians pappa och kalsong-Ljungberg typ. Jag bryr mig ärligt talat inte. Och hur konstigt är inte det på en skala? Jag måste haft väldigt mycket tid innan kidsen :-)!
Filmkök
I går hyrde jag en Helena-film – Something´s gotta give. Jag har lite svårt för Jack Nicholson, men i kombination med Diane Keaton (som verkligen är fantastisk i denna film) blir det en riktig feelgoodfilm. Filmen utspelar sig till stora delar i ett stort hus i Hamptons. På ett sätt vore det enkelt att ha en stil och verkligen köra den fullt ut. Här är det klassisk New England för hela slanten i en tappning som bland annat Lexington och Gant är skickliga på att marknadsföra i Sverige. Det är marina stämningar, mycket vitt, stora stoppmöbler och lite chict slitet. Jag dras till delar av denna stil, men tycker samtidigt att det är lätt att gå överstyr här med flaggor, repknopar, snäckor och modeller av båtar. Lagom är bäst – som vanligt.
En del av mig faller även handlöst för köket i filmen. Det är något gemytligt med den stämning som förmedlas. Jag skulle säkerligen plocka bort en del tallrikar och andra detaljer, men i grunden är det något genuint trevligt här. Jag har fortfarande inte kommit till ro med hur vårt kök skall se ut i huset (stort tack för tankar från er). Hamptonsköket är nog lite over the top för min del, men just den där stämningen vill jag ha i mitt kök oavsett släta eller dekorerade luckor. För visst skulle ugnspannkakan gräddas alldeles excellent där?
Mina val
Nej, nu är det aningen segt känner jag. Nu längtar jag tills advent när ljusstakarna kommer upp i fönstren och barnens adventsgran är på plats. Varde ljus!
* I dag är det premiär för nya Lilla spöket Laban. De sex kortfilmerna är tillsammans 44 minuter och måhända är det tillräckligt för små otåliga barn. Vi var och såg Råttatouille för några veckor sedan. En mycket sevärd film, men lite i längsta laget för barnen. Det hade mycket att göra med reklam en masse innan filmen började. Jag förstår att det måste löpa lite reklam innan filmen, men detta var bara plågsamt för alla inblandade. När filmen satte igång tjugo minuter efter utsatt tid, var det fler än vi som skruvade ordentligt på sig i bänkarna. Skärpning!* Jag gillar Charlotta Malhotra som bland annat är matskribent i Sköna Hem och ger ut kokböcker tillsammans med Jessica Stael von Holstein. I dagens Svenska Dagbladet fixar hon mat à la Råttatouille och har en läsvärd krönika om barn i köket. När det handlar om mat och barn kan det bli plågsamt hurtigt, men Malhotra lyckas istället inspirera. Jag plockade fram Härliga helger i går och har bläddrat för lite inspiration inför julen. Rekommenderas varmt!* Kusmis julte har anlänt till Choconet. Ja tack!* Vem skulle inte vilja packa för en weekend i väskorna från Alstermo Bruk? De handtillverkade retroväskorna är de vackraste som jag har sett på länge.* Sleepies and Weepies? Yes please – pick me up! Det räcker med att titta på paketet för att genast känna sig på gott humör. Philosophy är alltid garanter för feelgood och har förädlat förpackningskonsten till fulländning.
Jag hoppas att Ni alla får en riktigt fin helg!
Utvalt: House of Hedda
Det finns numera en uppsjö av webshoppar att tillgå för den som nyttjar nätet för att handla. Jag önskar mig dock fler riktigt bra butiker som satsar på en egen profil och som förstår vikten av att ha en visuellt tilltalande förpackning för kräsna kunder. I dag slår House of Hedda upp sina portar. Bakom konceptet står två systrar som vill erbjuda ett handplockat sortiment av kvalitetsprodukter för hela familjen.
Det finns fortfarande saker att önska sig av butiken för en van nätshoppare med stora krav på presentationen och för min personliga del blir urvalet lite av en blandning mellan högt och lågt. I sortimentet syns ändå ett utbud av varor som inte finns överallt på nätet. Jag finner exempelvis keramik av Malene Helbak (jag hoppas att vi får se mycket mer här) och handgjorda vackra ljuslyktor i ett fairtrade projekt från Oi Soi Oi. Det finns även ett litet sortiment av franska Atelier lZc.
Med hopp om en gynnsam utveckling för personliga webshoppar!
Ny favorit i väskan
I dag var det min snälle brevbärare som bär ut mindre paket till mig. Jag shoppar mycket på nätet som bekant och har oturen att bo precis vid en postnummergräns. Paketen levereras till en affär som ligger en bit bort. Bra vardagsmotion, men ack så frustrerande när det finns ett utlämningsställe några steg bort. Jag har frågat om det går att styra om paketen. Icke då. Då får jag ringa för varje paket som kommer och det blir en del samtal det. Så det är bara att traska på eller hoppas på den snälle brevbäraren.
I dag kom han med ett litet paket från Accessora med bland annat Rosebuds Brambleberry Rose i. Jag har gått från att vara en ivrig anhängare av den klassiska Rosebudsalvan, till att överge den till förmån för andra produkter. Den här lilla retroburken med björnbär, vanilj och honung kunde jag dock inte motstå. Läpparna får en svag aning av rött och framförallt doftar det mycket gott. Jag föredrar numera doftfritt till läpparna, men denna lilla burk får följa med i handväskan för vintertorra läppar på språng. Sött och gott.
Karameller
Skor har aldrig varit min grej. Hela vågen med märkesskor efter SATC- Carries Manolos och Louboutains passerade förbi mig. Jag antar att det hela har något att göra med lite konstiga fötter som inte passar i vilka skor som helst, samt att jag redan från början är reslig och sällan använder klackar. Väskor däremot – en helt annan sak. Jag köper inte speciellt många väskor, men om jag hade massor med pengar att spendera på dylika ting, så vore det garanterat denna accessoar som skulle få mina slantar. Efter min stora investering tidigare i höstas, kan jag se mig i stjärnorna efter fler väskor ett antal år framöver, men att titta på bilder är som tur är helt kostnadsfritt.
Mulberry presenterar nu delar av sin kollektion för vår och sommar 2008. Det är alltid roligt att se nyheterna – framförallt för att man omedelbart tar klivet in i en annan säsong med helt andra färger. Inte för att jag längtar så mycket efter våren – ännu – men inspiration är alltid trevligt. Karameller en vanlig torsdag!
Favoriter: Askfrossa
Nu finns mina favoritaskar från 100Drine hos Inreda. Jag är barnsligt förtjust i de färgglada askarna som alltid gör mig på gott humör. Den här asken har jag på mitt skrivbord för diverse småplock, den här tar hand om överblivet lördagsgodis och den här befinner sig i köket med biscotti i. Jag borde ställa ut en ask på vårt soffbord för att husera allt småplock som barnen lägger där. Det är prinsessklistermärken, skruvar som Henrik hittat på förskolans lekplats, några fakespindlar, Annas högst värderade ägodelar i form av små Pet Shop spel från den stora hamburgerrestaurangen, några Playmobil-riddare – saker, saker överallt.
Tomten – jag huserar gärna några till!
Ögongodis
Mitt i den gråa veckan kan man behöva lite tittgodis. Och i samma stund som jag skriver detta bryter solen genom här. Det var sannerligen länge sedan nu! Men lite godis tar vi i alla fall.
Jag surfade på fotografen Jessica Claires blogg i går och blev fast. Claires magiska fotografier är mycket inspirerande. Det är rent ögongodis, men bjuder även på en tankeställande när det gäller ens eget fotograferande. Titta exempelvis på fotografierna från ett barnkalas. Här ligger man – host – i lä när det gäller nästan samtliga aspekter. (Företeelsen med grandiosa barnkalas känns möjligen mycket amerikansk, men visst finns det även här. Jag känner mig aningen obstinat när kalasen måste vara väldigt speciella för att inte förlora i värde. Det vanliga kan vara det speciella i vår upplevelsetörstande värld). Titta in på sidan. Det är den väl värd!