Living by W – Page 492

Vackert

Dagens postskörd innehöll bland annat Elle Interiör. Jag är förtjust i den tidningen av flera anledningar. De tar bland annat mycket väl hand om sina trogna prenumeranter. När man förnyar, brukar man få en present och i varje nummer kör de klubb Elle Interiör där man erbjuds en aktuell produkt till rabatterat pris. Det gillar jag. I går fick jag en avi från en annan tidning som vräker ut gåvor till otrogna on-off-prenumeranter. Jag förväntades bara snällt betala in min årsavgift. Det känns lite trist. Man tjänar alltid på att vara generös mot trogna kunder.

Denna månad är det ett överkast från AnnaO i klubben. Och jag blir så där till mig i trasorna som jag blir ibland (och när det är en rabatt inkluderad blir jag ännu mer intresserad). Det är så vackert! Det är ett frodigt mönster som en Frankofil som jag känner starkt för. Sedan kommer abret. Är detta indiska handbroderade överkast verkligen jag? Kommer jag att leva med det i många långa år framöver?

Det är alltid den där inre dragkampen mellan de starka uttrycken och de lugnare. Nu kör jag (för här är det nästan uteslutande jag som inreder) med en lugn bas och starka accenter i form av exempelvis kuddar. Och i ett sådant perspektiv skulle det där överkastet fungera fint. Jag får se till att följa mina egna råd à la Josef om att det som man tycker om, alltid passar ihop. Jag klurar vidare!

Vackra bilder av Per Ranugn för AnnaO.

Bokstäver

Naturligtvis var jag tvungen att följa Astrids köprekommendation när dagens frukt och mjölk inhandlades. Naturligtvis är jag även så barnslig så att jag sliter upp förpackningen när jag kommer hem för att börja bygga. Jag har alltid haft en nära relation med bokstäver. Jag är just barnsligt förtjust i typografi och vackra tecken. Anna och Henrik lär bli lika till sig och skaka runt påsen i jakten på bokstäver. Jag lämnar dock själva kexätningen till dem. Istället drömmer jag i vanlig ordning om de vackra Alfa och Omega från Svenskt Tenn. Någon gång.

Gradering

De omåttligt populära muggarna av modeskaparen Filippa K för Rörstrand, kommer nu i en trendig graderad variant till våren. Rörstrand lanserar även espressomuggar i serien. Färger som smälter in i varandra har synts i modebilden under en tid och är högaktuell till våren.

Vi fick några kritstrecksrandiga muggar i julklapp och de har använts flitigt sedan dess. Jag gillar mina svulstiga temuggar, men jag tycker även om ett enkelt grafiskt uttryck. Vi har exempelvis muggarna Perlargon av Anna Broström i skåpet. Shade känns som de hittills mest trendkänsliga muggarna i Filippa K-serien. Vad tycker Ni? Något som Ni vill ha i era skåp?

Muggarna finns hos Inneonline.

Fettisdagen

Nu var jag förstås tvungen att dyka ner med kameran nära något igen. En kartong med semlor lockar till närhet. När jag var liten, var det alltid florsockret som jag ville åt. Jag åt även gärna den lilla hatten med lite grädde, men sedan var det bra. Jag är ingen passionerad ätare i vuxen ålder heller. Med ett undantag. Det skall vara den rätta tisdagen i februari med semlor från ett litet hembageri här i staden. De smakar utsökt.

Så på förmiddagen har jag stått och köat långt ut på gatan för att få mina exemplar dagen till ära. En man stannade sin cykel och frågade varför det var så mycket folk. Alla köper semlor i dag, sa någon. Mannen skrattade och skakade på huvudet. Vad händer om jag inte äter några då?

Just detta hembageri är ett av mina favoriter i staden. Det doftar alltid så gott när man öppnar dörren med pinglan. Man ser bagaren från den lilla disken. Kakorna smakar smör precis som de skall smaka. Jag tycker mycket om sådana här ställen. En del har försvunnit på vägen, men jag hoppas att vi konsumenter förmår att uppskatta dem i en tid av storskalig konsumtion. En semla, tack!

Fotografi: Weronica – En mammas dag. Min temugg är gjord av Kerstin Tillberg.

Cirkel

Grundtanken med Tisdagstema är att det skall erbjuda en utmaning för kameran. Om jag ser till mig själv, så märker jag att jag gärna kör med säkra kort. Jag fotograferar helst på nära håll i vinklar och i ett ljus som jag vet fungerar. Min nästa investering till kameran blir förmodligen ett makroobjektiv så att jag kan krypa ännu närmare mina ting. Men man borde möjligen ta detta med utmaning på lite större allvar. Det är nyttigt att utmanas. Att inte alltid göra som man brukar. Jag är dålig på det dock. Jag är en rutinmänniska som gärna väljer en likadan chokladbakelse varje fredag. Jag går gärna samma runda varje dag. Och jag trivs med det. Men ibland är det nyttigt att tänka annorlunda.

Så jag tar inte min vackra närbild på en skål som speglar sig i solen och bildar cirkelmönster som skuggor i bakgrunden. Jag tar en interiörbild från hemmet som jag fotograferade alldeles nyss i dåligt ljus. Det är riktigt grått här i dag och vårt sällskapsrum är ett stort ljusfattigt avlångt rum. Där står det i alla fall. Cirkelbordet. Det rummet har alltid erbjudit något av en inredningsutmaning. När jag tog till ett av de klassiska knepen med former och proportioner så kändes det dock lite bättre. Boxiga bokhyllor och den avlånga rumsformen slås mot det cirkelrunda bordet. Även om jag längtar mycket efter huset, så kommer jag nog någonstans att sakna rymden och arkitekturen som vi bor i nu. Men mot det nya – med tillförsikt.

Tisdagstema: Cirkel

Strössel

Kanske inte till morgondagens semlor som jag har lovat barnen, men på mycket annat. Jag blev glad när jag fann delar av Renée Voltaires sortiment i en butik i staden. Jag har varit nyfiken länge och nörden i mig kickar i gång på de stilrena förpackningarna. En av mina favoriter bland det som jag har testat, är de skalade hampafröna. En nyttighet helt i min smak. Produkten är mycket enkel att använda. Det är bara att ställa fram burken och strö på maten efter behag. Jag använder framförallt fröna på pasta och ris. De har en förmåga att underordna sig andra smaker och man får strössel för hjärnan med nyttiga fetter. Och missa inte fiberlakritsen. Gott och nyttigt – kan inte bli mycket bättre!

Har Du något tips i genren snabbt och nyttigt? Dela gärna med Dig!

Klassisk tallrik från Rörstrand och Dukat Bord.

Dekadens

Det blev praliner för ynkliga mig. I dag lever jag dekadent sjukliv under min filt, medan barn och make är hos farfar och farmor. Utanför fönstret är det ilsken småsnö som virvlar runt av vinden. Jag tar en pralin till och bläddrar vidare i tidskriftshögen. Det blir möjligen en titt på vackra Marie Antoinette sedan. Konfektyren har jag, men icke glamouren. Man känner sig sällan så oglammig som när man släpar ut sitt sjuka anlete med mössan långt neddragen, mitt i den uppklädda lördagsrusningen på staden. Dags att krypa ned under filten igen.

Ny månad

Ack, vad snabbt det vänder ibland. I går sken solen på mig när jag var ute på min runda. Livet kändes sådär självklart som det gör sällsamma stunder. I dag har jag spenderat större delen av dagen under en filt. Lagom till helgen kickar kroppen igång en lurande förkylning. Men, men. Vi har fått hoppfulla offerter angående framtida projekt som förhoppningsvis tar fart den närmaste tiden. Snart får jag dessutom sällskap under filten av två små barn. Sedan hoppas jag att maken har köpt med sig praliner till mig. Sämre kan man ha det. Ha en fin helg!