Living by W

Jag tänder ljus året om, men det går inte att förneka att den stora tiden för detta infaller nu när mörkret faller där ute. Som jag skrev i måndags, jag är inne på färgade ljus och tänker även mycket på material och tillverkning av ljusbärarna. Jag är flitig användare av Liljeholmens ljus och det var när jag skulle fylla på lagret med Kronljus som jag gick förbi Åhléns och bestämde mig för att ta en titt på deras sortiment. Jag blev förtjust i de långa Svanenmärkta kronljusen som finns i bland annat vackra milda toner av grått, brunt och grönt. Ett ljus kostar nio kronor, så man kanske inte fyller upp alla ljusstakar med dessa, men det är fint att blanda och ha några med kulör bland de vita.

Inne på Clas Ohlson bestämde jag mig även för att testa deras system för värmeljus. Jag köpte ett paket med två glaskoppar som man sedan byter stearinpuck till. Det är fint med den genomskinliga koppen och tanken är god ur miljösynpunkt, men de verkar lida av samma problem som övriga stearinvärmeljus som jag testat. Jag vill så gärna att de skall fungera fint, men det blir efter en stund ofta en liten, liten darrande låga som knappt orkar brinna. Jag får väl ge dem några chanser till så får vi se vad det blir för utfall. Jo då, jag fortsätter att piffa i min Adventsförväntan. Det här är pynt mer i den andan än rent julpynt tycker jag. En liten en slår an tonen, tillsammans med en klassisk krans från Svenskt Tenn och några änglar från Loppis.

Sedan har jag fyndat i mina egna förråd. När jag gick på staden tidigare i höstas, såg jag att man skyltade med Harri Koskinens Lanterna för Iittala igen. Jag köpte mitt exemplar vid en utförsäljning som måste ha skett ungefär när den lanserades – 1999. Den har stått lite undanskymd – framförallt förde den en tynande tillvaro när barnen var små och det inte var direkt läge att ha en hög glaspjäs med ljus på golvet. Nu påmindes jag om det vackra i den enkla lyktan och nu står den tänd i vardagsrummet nästan varje kväll. Summa summarum – det lönar sig alltid att tänka god design – förr eller senare finner den sin plats.

Kladdkakan av Ulrika Hoffer är en höstfavorit – se recept här. Två tips – det går lika bra att använda mandelmjöl som att mala mandel, samt att man är noga vid gräddningen och inte tar ut kakan för tidigt. Jag tror framförallt att det beror på äggstorleken hur luftig kakan blir och ibland kan den behöva längre tid än vad som är angett i receptet.

Fin onsdag!