I helgen fick jag genom Florist-Ulrik vetskap (nu även med hos Trendenser) om nystartade Eligobox som levererar blommor till dörren i fin förpackning. “Vi ville ha en upplevelse, en känsla att dela med andra som handlade om vildmark, ängsmark och lyx. Om att ta med naturen in, om knoppar och stjälkar, och inte minst om budskap förpackade i toppdesign.” Denna tjänst ligger sannerligen mitt i prick i tiden med tanke på vår svaghet för buketter och vackra förpackningar. Jag tycker också att det känns helt rätt med alternativ till de mer traditionella blomsterbuden – framförallt är det stor skillnad på hur buketterna presenteras. På Eligobox har man satsat på vackra bilder som även om man inte skrider till verket för en beställning, är inspirerande i sig för den som hellre binder sina egna buketter. Jag blir nyfiken och hintar väl till berörda, som exempelvis maken, om att jag gärna skulle få en blomsterbukett härifrån.
Klassiker: Mönster av Maria Åström
Maria Åströms frodiga mönstervärldar är en favorit bland klassiker. I vår syns de lite extra på olika ställen, vilket jag hoppas bidrar till en välförtjänt skjuts. I Norrgavels pressbilder för våren spelar exempelvis textilierna Citron och Fiki som Ljungbergs trycker en huvudroll.
Sedan kommer snart Cia Wedins bok om Maria Åström. Wedin använder ofta Åströms mönster i sina stylingar och har genom åren påmint om det klassiskt vackra i dem.
“Maria Åströms mönster är inspirerade av naturens alla vackra blommor och blad. Designarbetet börjar med att Maria sitter och skissar, i trädgården eller på resa. Motivet är ofta en blomma eller ett träd som växer på platsen. Därefter gör hon en målning av mönstret, och arbetar fram en fungerande mönsterrapport.” Pressbild: Ljungbergs Factory.
Sådant här får mig att falla. Hårt. I vanlig ordning tycker jag att vi skall värna om den hantverkstradition som finns kvar i landet. En av schablonerna för handtryck av Åströms mönster Citron. Pressbild: Ljungbergs Factory.
Det är svårt att välja ut en favorit av Åströms mönster, men vackra Fiki ligger bra till hos mig. Genom åren har även Åström samarbetat med IKEA. För tillfället finns en metervara och en kudde i Stockholmsserien i produktion.
Det är lite känslan av den eviga sommaren som kapslas in i dessa prunknande mönstervärldar. Jag kan då inte få nog av dessa vackra klassiker. Pressbild: Norrgavel.
Fredagssvepet 6/15
Det går inte an, Sofia, att du inte har någon trevlig läsning till ditt eftermiddagskaffe denna fredag. Så till dig och andra intressenter – håll till godo med veckans svep! Veckans i särklass dominerande inredningsnyhet är förhandsvisningen av Ilse Crawfords kollektion Sinnerlig för IKEA. Kärnan i kollektionen är kork, keramik och glas. Visningen skedde på Ett hem i Stockholm, som Crawford har inrett och som sannerligen bidragit till stämningen i bilderna. Vad säger jag om detta då? Bloggosfären tycks vara enad i tanken om att detta är fantastiskt, speciellt dagbädden som syns ovan hyllas. Jag håller med om att den verkar fin – tycker mycket om det flätade där – men jag vet inte om detta är så mycket jag om jag ser till mitt eget hem. Konceptet är fint, inte tu tal om det, men jag blir mer inspirerad av Ilse Crawfords inredningsfilosofi än de här produkterna. Den här boken som kom 1997 är en klassiker som jag gärna återvänder till. Försäljningssuccén kommer säkerligen bli ett faktum i augusti och med tanke på vad jag skrev häromdagen om begränsade upplagor känns det fint att man satsar på denna kollektion under helt år. För såklart att man måste dit och titta och känna på tingen. Pressbild: IKEA
Det har varit mycket inredning i flödet denna vecka med tanke på den pågående Möbelmässan i Stockholm. Ilse Crawford är årets hedersgäst på mässan och hennes entréutställning har fått mycket uppmärksamhet. Elle Decoration delade även ut sina priser i veckan och vinnare – för andra gången – av årets designer blev Monica Förster. På tal om känsla för svanar som jag skrev om här kom jag att tänka på Försters eleganta smyckessvan för Svenskt Tenn som lanserades i höstas. Och hos H&M Home finns det gyllene svanar. Tack för tipset, Carina. Fotografi: Ida Borg
Färger är något som jag är ganska dålig på. Jag tänker nästan aldrig färg när jag funderar på väggar, utan nästan uteslutande tapeter. Tant Johanna – Johanna Bradford – är däremot en stjärna när det kommer till nyanser. Nu har hon gjort en egen kulörkollektion för Sadolin. Bilderna känns mycket tidstypiska, men Johanna är även duktig på att förvalta det klassiska. Pressbild: Sadolin.
Residence firar femton år med ett stort jubileumsnummer. Även om jag har något av ett tudelat förhållande till miljöerna i denna tidskrift som stundtals utmanar mig när det gäller minimalism och mängden credd, går det inte att förneka att det är en stilbildare av rang som dessutom har riktigt vassa skribenter. Det här numret rekommenderas varmt. För det är ju det där med tapeter som sagt. Det känns spännande när Lotta Agaton blandar blommor från William Morris med Manuel Canovas Toile de Jouy – två personliga favoriter här på vackra framsidan.
På tal om elefanter hos Röhsska. Nu finns även fler motiv från utställningen med Mats Gustafson som jag besökte förra våren. Vackra.
När jag äntligen kom till skott med att investera i en Lyngbyvas till hemmet, föll även blickarna på denna lampa i samarbete med Le Klint. En mycket skulptural belysning även när den inte är tänd. Jo, önska sig kan man alltid.
Förra lördagen startade brittiska Grantchester i SVT. Snygga miljöer, tjusig präst i James Nortons skepnad, lite undertryckt love och lagom puttriga mordgåtor – sammanfattningsvis en utmärkt lördagsunderhållning för mig. Ni kanske också gillar?
Helena tipsade om dokumentären om Laleh här och jag såg den nu i veckan. Ett nära och personligt artistporträtt som berör – läs om och se den här.
Avslutningsvis lite fredagspop med Tove Styrke.
Med detta hoppas jag att ni alla får en riktigt fin helg!
Blått är flott
Det blåser blå vindar i matrummet med mitt fagra äpple. Jag tyckte att det verkade vara något bekant med den där formen och mässingen på locket där på hyllan i välgörenhetsbutiken. Och mycket riktigt – en ishink från australiensiska A Daydream Production som bland annat tillverkade till Svenskt Tenn. De finns i flera färger och den här blå är en personlig favorit. Vete sjutton om jag bränt min tur redan nu i februari när det gäller second hand detta år, men det här var ett makalöst fynd för trettio kronor.
Elegans i kombination med fagra anemoner i den där riktigt djupblå färgen och sprickfärdiga körsbärsknoppar.
Mariarosen
Jo, jag gav mig ju in i den där leken som jag skrev om här. Det hela förlöpte alldeles utmärkt och nu ståtar de här på bordet – Skultunas Mariarosen. De är så vackra – och förtjänas att ses på precis detta vis – ovanifrån. Om jag har fått blodad tand för att komplettera mitt sakletande på loppis och välgörenhetsaffärer med detta? Well, jag kan säga så här mycket. Minneslista på Tradera – check. Min första auktionsapp i telefonen – check. Vad detta leder till återstår väl att se och inte mycket kan egentligen ersätta den där känslan när hökögonen dyker på något på en dammig hylla någonstans. För nu glädjer jag mig åt att tända mina vackra ljusstakar när februarimörkret sänker sig utanför fönstren. Fin onsdag till er!
Utvalt: Elefanter från Röhsska
Jag får väl se om jag kommer i väg till Göteborg och Estrid Ericson på Röhsska som jag skrev om här, men utställningsaffischerna är endast ett klick bort. Man valde att gå på ett av de allra mest kända mönstren här. Det är nog ingen högoddsare att dessa kommer att pryda många väggar framöver i inramad version.
Begränsad upplaga
Jo, visst har ni sett dem? I alla fall ni som läser inredningsbloggar. Det var länge sedan ett släpp från en kedja var så omskrivet som detta i bloggosfären. De vackert stylade bilderna av Elin Hermansson och fotograferade av Malin Crooper är vida spridda och de förtjänar de. De är tidlöst vackra och svåra att värja sig från. Tidningen Plaza Interiör står bakom sovrumskollektionen, men det är de runda vaserna som fått mest kärlek. Kollektionen släpps på torsdag i butik, men redan nu kan man klicka hem ett urval från Hemtex Webb. Och det är då det börjar rycka aningen i fingrarna, trots att jag har sagt ett klart nej till mig själv. Finns i begränsad upplaga står det. Detta klassiska köpincitament. För man vill ju inte riskera att stå utan och sedan ångra sig. Eller? I grunden går LIMITED EDITION emot det som jag står för när det gäller inredning. Tänk efter, låt det sjunka in lite, är detta verkligen något som du vill leva med länge? Men då riskerar man att stå där med lång näsa när man tänkt klart, för då är allt slut. Detta är naturligtvis något som affärerna är väl medvetna om och gärna spelar på för att få oss att fatta snabba köpbeslut. Sedan är det väl månne något annat med kedjetillverkning av föremål där det endast är tillgången som är begränsad, än om vi talar om t ex numrerade saker i unika serier. Men vi har även sett en utveckling att när saker säljer, ja då är det inte ovanligt med en ny upplaga. Väl bekomme alla som köper sig en vacker vas, men nix W – det blir ingen för dig – och hör sen :).
Utvalt: Delhi av Josef Frank
Det är dags för återuppståndelsen av ännu ett av Josef Franks mönster hos Svenskt Tenn. Denna gång är det Delhi som ritades under Franks tid i New York 1943-45. Senast man tryckte denna textil var på 1980-talet och även om det är ett klassiskt mönster kan man se att det passade väl in under det decenniets stilideal. Min kärlek ligger framförallt till de mer starka och klara färgerna hos Frank. Denna gång är det dock mer softat och pastelligt, men på bilden, när rapporterna hamnar bredvid varandra, blir snarare bladen i fokus. Det här måste jag nog se i verkligheten för att få en helhetsbild. Spännande och roligt med nylanseringar av mönsterskatten.



