No time like the present. Eller något i den stilen. Stort tack för respons på mitt inlägg kring att skapa efter gemensamma teman igen. Roligt att vi är fler som tänker i samma banor. Jag vill att detta skall vara ett levande nätverk som drivs av lust och inte av krav. Jag tänker att jag försöker få ut ett tema på torsdagar. Sedan är temat öppet för bidrag till och med nästföljande tisdag. Om man vill vara med så kommenterar man med länk på torsdagsinlägget och skriver i sitt inlägg att det är ett bidrag till We decor life hos mig. Jag länkar här till deltagare. Kanske kan det bli en samlingsomgång för att se vad som kommit ur orden i text och bild med en sammanställning av länkar. Jag vill gärna att detta skall vara så interaktivt som möjligt. Jag tänker mig att man som deltagare är varmt välkommen att komma med förslag på ord som skall tolkas. Jag kommer också nyttja all den samlade kompetens och kraft som finns i bloggosfären och bjuda in till att presentera teman. Jag vill uppmuntra er läsare att komma med idéer om vad ni skulle vilja se för inlägg. Se det som en möjlighet till önskeinlägg. Önska på – stort som smått. Det är så roligt att höra från er.
Nu tar vi oss an det första temat i We decor life.
Till bords
Med det säger jag varmt välkommen hem till vårt matbord. Jag börjar med några enkla idéer för att få höstkänsla i dukningen. Ta in höstlöven som börjar skifta i färg därute. Jag knipsade av en förvuxen gren på vår schersmin som vi har utanför köksfönstret. Man behöver inte alltid ha flådiga blomsteruppsättningar – det här skapar en svårslagen säsongsstämning. Köp ett murrigt tygstycke på loppis och lägg på bordet. Här hade jag turen att fynda Sandersons klassiska Tally Ho. Slösa med ljus och fotogenlampor.
Låt maten bli mustigare och följa säsongen. En soppa är precis vad smaklökarna längtar efter nu. Till vardags äter vi ofta den här barnvänliga anrättningen tillsammans med något gott bröd. Om man vill lyxa till det så gör man en liten dessert med äpplen efteråt.
Jag fick en kommentar för några veckor sedan som jag har tänkt mycket på. Det där med att ha lämnat småbarnsåren bakom sig, att kunna ha saker framme på ett annat sätt, att få dricka te i fred och att ha tid till sina egna intressen. Nu när jag har allt det där, så saknar jag naturligtvis det som en gång var. Jag skall inte säga – ta vara på tiden, för den går så svindlande fort – men jag märker att jag tenderar att formulera mig precis så i tanken. Det är här vid matbordet som jag samlar på kvällar när barnen vill sitta kvar. När de bubblar av saker att berätta. När de visar videoklipp på Youtube och har musikquiz. Åh, som jag tycker om det. Jag vill bara ha dem kvar, länge, länge. De dagarna är mitt till bords som allra mest värdefullt.
We decor life
DELTAGARE I TEMAT
♡