Jag pimplar te – tycker så mycket om min nya kanna från Bloomingville – boostar mig med blodgrape och hänfaller till kladdiga beteenden som att ta en stor sked med Hazelnut & Chocolate-crème från Voltaire direkt från burken och doppa i kokos samtidigt som jag tittar på serier på Ipaden och bläddrar i favorittidskrifter med kuddar bakom ryggen. Jag tänder ett blockljus som står på mitt lite dammiga nattygsbord. Kronbladen från tulpanerna singlar ner på sovrumsbyrån. Hortensian hänger med sina överdådiga blomklasar där på fönsterbrädan, men efter att ha badat i vatten en stund så är den fin igen. Anna kommer hem från skolan och bär in en katalog med växthus från brevlådan. Visset och hoppfullt – i samklang. Denna torsdag i februari.
Yearly Archives: 2014
Veckans collage: Casual at Home
Februari är en nyckfull månad. Ena dagen känner man sig förvissad om att det ändå infinner sig ett visst flow, den andra dagen har en förkylning tagit över en helt. Om jag ser så där collagechic ut i samklang med snörvlet? Well, well… Tröja /H&M (tips från Petra), Jeans/H&M, Zebra är fortfarande still going strong i vår – Linnetopp/Lindex, Lyxinneskor/Flattered, Pläd,/H&M Home, Sjal/My Pashmina, Temugg/Spode och familjens favoritcerat från Lilla Bruket.
PS
Anglofilen i mig jublar. Jag har ingen av de tidigare utgåvorna, men London alltså. London. We´ll see.
Här och nu
Kungsängsliljor är en av mina favoriter. I lördags fann jag både de klassiska med det vackra rutmönstret samt vita. Det gäller att njuta här och nu för blomningen är kortvarig inomhus. Jag grävde ner ett antal lökar ute i rabatterna i höstas och hoppas att de växer upp nu i vår. Så skira. Så fina.
De små gröna knopparna på körsbärskvistarna brister snart. Det var alldeles för få beklagande röster vid helgens melodifestival om att sikten var begränsad – brist på höga saker i vasen med andra ord – men med dessa ståtliga i blom är vi nog snart där igen, precis som vi brukar vara denna tid på året. Då får jag sätta mig med körsbärsblommor framför mig, vilket jag gärna gör. Det är kanske det som behövs för att få feeling för festivalen igen:).
Grå hårstrån i obönhörlig belysning. Ett annat sätt att se på dem. Att faktiskt glädjas lite ändå. För förhoppningsvis blir de bara fler och fler och det betyder att jag får lov att åldras. Det är något att vara tacksam över. Och så är du så snygg med lite grått också, säger hon, när hon klipper mig. Ett mjukt och fint samtal, som en filt att värma sig med, tar jag med mig. Du och jag februari, du och jag. I alla fall i dag.
Days & Weekends: 7 a week – # 2
Den första måndagen i februari och en rykande färsk 7 a week här hos oss. Håll till godo!
Veckans spotlight är coffetable-böcker inom modegenren. Det byggs högar på många ställen just nu, vilket är föreståeligt eftersom det är vackra saker som är tacksamma att exponera och att använda i stilleben. Basvara är böcker som Fashion med sitt grafiska omslag, Tom Fords vackra, böcker om Chanel och Kate Moss. Nytillskott till högen i vår, i fin rosa färg, görs bäst med Alexa Chungs It som kom i höstas. Själv skulle jag vilja ha den här fina, som stått på önskelistan länge nu.
Med tanke på sidenscarfarnas intåg till våren, behöver jag uppdatera mig på att knyta dem chict också. Jag laddade ner Hermès app för ett tag sedan. Nu gäller det att börja träna också, för att få fart på knutarna tills de varmare vindarna når oss på allvar. Även om man inte har orange runt halsen, så finns det mycket fin inspiration att hämta i appen som är gratis.
I helgen åt jag årets första semla. Förra året var jag mitt inne i min stora detox denna tid, så inte en enda semla då för min del. Nu tycker jag mig ha funnit en nivå som passar mig mer som en livsstil och i den ingår en semla med bra ingredienser då och då. Jag bakar mina små med Anna Bergenströms klassiska vetedeg (men med dinkelmjöl och råsocker). God var den sannerligen.
Alla mina ögon riktades såklart mot Sherlock i lördags. Det är rappt, snyggt och underhållande – som en karamell i februari. Och så är jag mycket förtjust i Benedict Cumberbatch också. En annan favorit är Ralph Fiennes som är aktuell i The Invisable Woman, där han såväl regisserar som spelar huvudrollen som Charles Dickens. Filmen handlar om Dickens hemliga förhållande med den 28 år yngre Ellen “Nelly” Ternan – se fin artikel i amerikanska Vogue här. Filmen får Sverigepremiär senare i vår. Jag kommer definitivt att se den.
Just nu lyssnar jag mycket på Tove Lo. Hon var strålande i en Regina Spector-cover i På Spåret för några veckor sedan. Den senaste Out of Mind är min themesong för tillfället.
Här hemma blir det lite fokus på väggar igen. Jag måste ta mig i kragen och lämna in tryck för inramning. Så förhoppningsvis -snart på en vägg nära mig – Oskar Perssons ansikte. Persson är även aktuell på Liljevalchs pågående Vårsalong med denna tavla.
I fredags var det full snöstorm här och i går hördes fågelsång och takdropp. Det vänder snabbt ibland. Men med den vackra bilden från Heart of Lovikka, tycker jag ändå att vi passar på att vara i vintern nu. Våren den kommer, med all säkerhet. Embrace the Season.
Med detta hoppas jag att ni får en fin start på veckan!
Första söndagen i februari
I havet av tulpaner, råkade jag höra ett samtal. Det var några som blev så besvikna över att de vita var slut. Så de gick därifrån, utan några med sig. Det var nästan att jag hade lust att gå efter dem. Ta dem tillbaka. Visa dem alla vackra i toner av orange, rosa och röd. Sådana där dubbla som doftar svagt. Jag blev så glad när jag fann dem där bland alla buntarna. För det är precis sådana som jag tycker allra bäst om. Jag tänker att det är nog bra att kunna tänka om ibland. Att omfamna något annat än det man först tänkte sig. Det är ofta berikande. På många plan.
Klassiker: The Houndstooth
Veckans klassiker har sitt ursprung i en blus som jag fann och tyckte om. Modellen är fin, men blickarna dras även till mönstret. Här talar vi om en sann klassiker – i aningen olika varianter – men ändå en och samma Houndstooth. Från Skottland under senare delen av 1800-talet till ett mönster som alltid finns med, men som känns mer aktuellt ibland. I vinter har det synts en del och det tas även med in i vår- och sommarmodet.
För mig är det så med klassiker. De finns alltid med där med som en möjlighet. En del har en lång historia, medan andra har tillkommit senare. De har förmågan att uppdateras genom att infogas i nya sammanhang, ses på med nya ögon och på så sätt få möjlighet att leva vidare. Other Stories fotograferade sina hundtänder i New York med Michelle Harper och Jenny Shimizu med rubriken A love Story.
Coco Chanel sent 20-tal med Houndstooth-jacka.
Ur svenska Dagmars pre-spring kollektion 2014.
Modehuset Diors ikoniska sko från 1959.
80-tals revival i The Edit/Net A Porter med kavaj från Balmain.
Diors klassiska förpackning till Miss Dior Cherie.
Reklamkampanj för Saint Laurent S/S-2014. Notera för övrigt logoväskornas comeback.
Inredningsmässigt är vi möjligen vana att se hundtanden i lite mer traditionella sammanhang. Här bild från Ralph Laurens Apartment N0. 1 – en klassisk amerikansk lyxinredning inspirerad av brittiska tronföljarparet William och Kate. Vi får möjligen tro att liten prins George får det aningen mer lättsamt hemma än idealet i den kollektionen, men en och annan Houndstooth är nog inte helt osannolikt att han får växa upp med.
For the love of.
Fredagssvepet – 5/14
Vi går mot februari – en månad av semlor, pelargonsticklingar och sportlov. Nu tar vi helg. Och ett svep. Håll till godo!
Tine K:s katalog är tittgodis när det gäller styling i vanlig ordning. Denna gång är det maffiga patinerade orangeri- och verandamiljöer som lyfter fram produkterna. Krukorna är fina, speciellt i grupp med lite olika höjder, färger och glasyrer. Mina fikonträd är saligt insomnade. Men det kommer nya tider. Och nya gröna förhoppningar.
I en tid när vi konsumerar musik på ett helt annat sätt än tidigare, blir det vanligare att ta till alternativa lanseringar för att skapa uppmärksamhet. I veckan har kända ansikten sprungit i kampanj som i dag mynnade ut i Timbuktus nya singel. Just nu är även sången Cecilia ute i olika versioner och fler skall det bli. Inspirationen är hämtad från Cornelis Vreeswijks “Balladen om Herr Fredrik Åkare och den söta Fröken Cecilia Lind”. Den hittills okända upphovsmannen/kvinnan har bjudit in sina favoritartister att tolka. Petra Marklund – som jag fortfarande inte riktigt kan smälta är den nya programledaren för Allsång på Skansen – gör det hela med bravur. Pressbild: Anna Ledin Wiren
Som jag har väntat. Jag gick in i en Sherlock-koma efter den första säsongen och plöjde alla novellerna på studs. Äntligen är han tillbaka igen. Mello i morgon, men det riktigt roliga börjar först när musiken tystnar. SVT 1 21.30. Be there.
Den miljövänliga och naturliga färgen Kalklitir från Island har tagit bloggosfären med storm. I kombination med trenden med grå väggar kan man förstå att många hittat hem här. En av de första ut var Malin med vackra bloggen Life by Mile. Om ni vill se ett bildsvep ser jag att Mormorsglamour på Sköna Hem gått till botten med trenden i dagens inlägg. Fotografi: Malin Lidner.
En annan stor trend är att baka nyttigare. Någon som gör det bra är Annelie på Blomster & bakverk. Senast i raden frestar hon med en uppdaterad Brownie. Jo tack. Fotografi: Annelie Andersson som även bakar mycket annat i kategorin söta frestelser. Surfa in på fina bloggen och inspireras!
TV-tips: Vogue 120 år – SVT 2 i kväll i repris från Kunskapskanalen.
Scrubba, scrubba, vintertrött hy. Layouten på Other Stories nytillskott på skönhetsavdelningen kallar på mig.
Mokkasin har fått in korgar från Afroart. Till synes perfekta att ösa i allt löst plock som det alltid tycks finnas obegränsad tillgång till. I alla fall hemma hos oss.
Bilderna från Broste Copenhagens katalog med styling av Nathalie Schwer och fotografi av Line T Klein blev mycket omskrivna när de kom i höstas. Nu finns katalogen att beskåda på deras hemsida. Otroligt vackra bilder som kombineras med en mer traditionell produktpresentation – intressant att se hur ögat kan fångas in i en värld av saker där man inte riktigt trodde att man skulle hamna. Bild ur Broste Copenhagens katalog för S/S 2014
Trenden med att sälja där det redan finns ett samlat kundunderlag blir tydligare och tydligare. I vår lanserar Aftonbladet exempelvis en ny satsning med Sofie Fahrman där man kopplar shopping till redaktionellt material. Bonniers Premiumshop, där man som prenumerant kan handla rabatterade varor, har funnits ett tag nu. Bland mer traditionella tidningspremier finns en hel del intressanta varumärkessamarbeten. Fin poncho från Soft Goat som man kan köpa genom Damernas värld.
Jag hoppas att Ni alla får en riktigt fin helg!
Ps. I dag är det den första dagen för det kinesiska året. Vi går in i hästens år med elementet trä. Jag läste precis detta fina blogginlägg som berörde mig. Happy New Year! Bild: By Nord
Mina tio i januari
Vi närmar oss slutet av årets första månad. Jag saluterar januari med Mina tio. Jag tänker mig ett slags Throwback Month a´ la de sociala mediernas Throwback Thursday den sista torsdagen varje månad. Lite såhär var januari för mig.
Jag älskar alltid att sätta upp nya kalendrar den första dagen på året. Det är något lite magiskt i att vara på den där första rutan igen. Förväntan. Hopp. Och lite ängslan och brist på ljus i mörka januari. Förra året motsvarande tid ägnade jag mig åt avancerad soulsearching och detox – i år känner jag mig lugnare både till kropp och själ. Det känns mer som att bida sin tid, än att bara gå på vänteläge i livet. Kalender från Frankie Magazine.
Januari är realisationernas tid. Jag älskar rea, det gör jag. Inte sådan där hysterisk rea med femtio före i kön till provrummet och fysisk kamp om prylarna – nej, det är inte riktigt min scen längre. Det får lov att vara lite mer stillsamt om jag skall tycka om det hela. Jag har fyndat mycket på nätet min vana trogen, men även en del på staden. Bästa fyndet i år? Interiört ligger vår Tolixpall i badrummet bra till – inte ofta man får 50 % på klassiker – och till garderoben har jag funnit många fina basplagg som kommer hålla länge. Den här kavajen som jag önskade mig i december ser jag fram emot att använda i vår. Bild från NK.
Januari är den månad då händerna doftar apelsin. Jag äter minst två blodapelsiner varendaste dag – såklart med min patenterade kombination mandelsmör-kokosflingor-chokladnibs . Jag skalar clementiner till barnen. Jag skär apelsiner till kålsallader. De där som smakar riktig sol, de väntar jag dock fortfarande på.
Så många fina tips jag fick om att tillaga Savoykål i måndags. Stort tack för dem. Nu är det bara att skrida till verket och inte bara använda kålen till köksbänkspynt.
Januari är, som sagt, den månaden som jag tillbringar mest tid i sovrummet. Kokongen är ett faktum. Januari är en mjuk månad för mig. Det är att ge efter för minsta motståndets lag. Att gå och lägga sig tidigt. Att bädda in sig med lakan som man trivs i. Det kommer andra tider sedan, då man vill göra mer. Denna januari var vi förhållandevis förskonade från högar av näsdukar på nattygsbordet och hinkar bredvid sängen och då blir denna vy mumma för kropp och själ.
Mina inköp av snittblommor slår i taket just denna månad. Så svårt att låta bli blomsterterapi. Singlande flingor ute, välfyllda vaser inne. Just can´t get enough.
Januari är även månaden då jag förlorar mig i seriernas garn. Jag plöjer avsnitt på avsnitt mörka kvällar när mitt ansikte lyses upp av skenet från Ipaden. Just nu tittar jag på Sons of Anarchy. Stundtals ack så brutalt, men med intressanta karaktärer och ett berättande som ändå håller mig fast. Hörlurar från Urbanears.
Januari är månaden för de mjuka och varma tröjorna.
Jag ritar många pilar i januari. Hit och dit. Kors och tvärs. Jag försöker se samband och riktningar. Tankar. Planer. Drömmar. För tillfället har jag fått en hangup på årstidsjournalerna (en liten bok för varje månad) som franska Calepino tagit fram i samarbete med Playtype. Mina pilar skulle göra sig fint i dem, det är jag övertygad om.
Så pimplar jag te. I vanlig ordning, men kanske lite extra mycket just i januari. Ett annat fynd väntas hem – Bloomingvilles kanna i järn. För många testunder framöver. Även när det inte är januari.
Så. På ett ungefär. Blev det i år. Mot februari!
